Diverse artister: Mopomoso Tour 2013 Making Rooms

Weekertoft 1-4 (4cd) / www.weekertoft.com / Tid: 251 min
Cd1: Evan Parker sax, John Russell g, John Edwards b. Cd2: Pat Thomas p. Cd3: Alison Blunt vi, Benedict Taylor viola, David Leahy b. Cd4: Kay Grant vo, Alex Ward cl. Insp. 23-30 april 2013.

Mopomoso är namnet på en turnéverksamhet för impromusiker som John Russell hållit igång sedan 1991. Han är också ansvarig för denna nya etikett, och har med namnet avgett en hållbar programförklaring: Örontofta. En plats att vistas på för dem som gillar denna utmejslade impro, där musikerna virtuost svarar på varandra och varenda vändning. Iakttagande en koncentrerad lågmäldhet.

Evan Parker, John Russell och John Edwards levererar som förväntat; här talar erfarenheten som hålls vid liv av nyfikenhet. Och jag gillar Parkers plåtiga tenorsax som stånkar i treans växel, där energin pumpar ut och in så han nästan spricker. Edwards och Russell förflyttar sig asymmetriskt och raskt runt blåsaren. En kamp om balans där alla tre stundtals står på ett enda ben tillsammans. Urstarkt.
Kay Grant och Alex Ward är en fin överraskning, så där sugande och smackande klarinett som blåser stora ljudlinjer medan rösten klämmer på sig själv, smakar luften i munhålan, sträcker ut toner. Så återhållsamt att de nästan bränner sig.
Alison Blunt, Benedict Taylor och David Leahy utnyttjar stråktrions särskilda klang. Ibland hörs de som ett väldigt instrument, som spänner från marken till molnen. Men i strömmen av bräckliga, nerviga rörelser går de alla tre att urskilja. Leahys rusande hjärtslag i basen. Blunts silkestrådtunna böljande melodispel. Taylors robusta romantik. Och så byter de med varandra i förtrolig ömsesidighet. En höjdpunkt.
Solist Pat Thomas slår upp dörrarna till impron med stor dramatik. Det är pretentiöst med hänvisningar till klassiska orter och namn från Levanten, men han missar inte spänningen i en enda klang, vare sig han rör sig långsamt eller exploderar.

Ett album som borde bli en klassiker. Enkel biljett till Örontofta, tack!

Thomas Millroth