♥ Guy/Crispell/Lytton: Deep Memory

Intakt CD 273 / www.intakt.ch / Tid: 51 min.
Barry Guy b kompositör, Marilyn Crispell p, Paul Lytton slagv. Insp i Schweiz, 21 maj 2015.

Guy har komponerat musiken efter en målad svit av Hughie O’Donoghue från 2007; melodramatisk och laddad med samma slags energi som det jag hör. Jord och krom, avvaktande mörker med ljus och djupt fall. Ungefär så ser de målade landskapen ut och det duger som beskrivning av musiken. För den är laddad, överraskande och på ett självklart vis suverän.
Inte undra på, med dessa erfarna musiker. Sedan årtionden en fungerande trio, och dessutom har var och signerat album i improns och frijazzens absolutaste ikonologi. Vad ska jag nämna? Tag Lyttons The Inclined Stick, Guy/Lytton At the Vortex, Guys 4,4,4,4, Crispells Gaia
Förresten, nog är musikens nivå något att förundras över. Mästermusiker i medelåldern är långt ifrån alltid beredda att skapa bra musik, desto mer att upprepa sitt namn i musikaliska termer: hör mig (VALFRITT NAMN)!

Guy, Crispell, Lytton söker konstnärlig formulering. Det känns så tydligt i början, då stråkbasen river upp och skjuter kamraterna framför sig så att nackhåren reser sig.
Alla tre vågar något. Musiken dämpas, sträcks till långa klingande passager; men i varje takt vilar något oväntat. En klang från Lytton, drillar från Crispell eller några oväntade baspassager. De litar på varandra och sin konst. Sökande.
Ingen spelar lågmält som Crispell. I varje ton och ackord en väntan. Inte hårt heller. Få vänder musiken från avvaktande till explosion som dessa tre. Och det märkliga är hur de liksom blandas ihop. Jag hör i minnet hur Crispell attackerar tangenterna, hur hon lägger upp attacken som om hon var en påtänd JS Bach. Eller var det Guys bas och Lyttons slagverk som drog iväg?
De kan förtäta. Många yngre musiker spelar hårdare och fortare. Men inget är bättre för att det är mycket. Lyssna bara på Crispell som lyfter in musiken i den mörka horisonten med en energi, ett duende, som jag inte hör hos någon annan idag.
Mållös, full av förtröstan att denna musik finns och görs.

Thomas Millroth

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *