Milder, Björn – pianist

Foto: Bo Lignercrona

(14 januari 1935 – 22 juli 1985)

”Björn Milder är en enormt underskattad och väldigt spelglad kille. Han fixar allting, precis allt!” Så sa klarinettisten Ove Lind i en intervju 1975.

Björn Milder föddes i Stockholm och växte upp i Bromma. Han började ta pianolektioner redan i unga år och när han var i 14-15 årsåldern vaknade jazzintresset inspirerat av pianister som Fats Waller, Art Tatum, Teddy Wilson och Mel Powell. Bromma var på 1940- och 50-talen ett starkt fäste för tradjazzen så där var han något av en outsider bland alla New Orleans-fantaster.

Tillsammans med Folke Rabe, en annan avvikare som då spelade trumpet, började Björn spela jazz, och så småningom fick de ströspelningar på Ängbygården. Ofta framträdde han också med klarinettisten Bo Mossberg, ytterligare en särling i Brommas jazzvärld.

Under åren 1954-58 medverkade han i Jack Lidströms Hep Cats, ett band som spelade en moderniserad New Orleansmusik där Milders swingpiano passade in bra. Folkparksturnéer och Nalen-engagemang varvades med radiosändningar och skivinspelningar.

Milder var aldrig musiker på heltid utan arbetade parallellt med musicerandet som försäkringstjänsteman. 1958 gifte han sig med sångerskan Gunnel Molander som också framträdde på Nalen och med Lidströms orkester. 1960 flyttade familjen till Umeå. Flera av deras barn blev i olika bemärkelser musiker, och mest känd är sonen Joakim (född 1965), framgångsrik tenorsaxofonist, orkesterledare, med mera och dessutom professor vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Under åren i Umeå blev det inte så mycket jazzspelande för Björn. 1965 återvände familjen till Stockholm och Björn också till Hep Cats för ytterligare några år. 1968 började han spela med Jan Stolpes band Dixie Group 62 och i den gruppen medverkade han ända fram till sin död.

Men han spelade också i många andra sammanhang. 1968 öppnade jazzpuben Stampen i Gamla Stan och med sin slogan ”Happy Jazz” blev den snabbt en samlingspunkt för musiker i den Goodmanska swingtraditionen. Här blev Milder en mångårig och flitig medlem i kretsen kring Ove Lind, Lars Erstrand, Staffan Broms, Pelle Hultén med flera. Han framträdde även med violinisten Gunnar Lidberg och var också ett par år med i Albrekt von Konows Swingband. Dessutom deltog han ofta i grupper som kompade tillfälliga utländska gäster som Kenny Davern, Bob Wilber, Benny Waters och Maxine Sullivan.

Artiklar:

Litet porträtt: Björn Milder, OJ 7-8/1970

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.