Viktoria Tolstoy: My Russian Soul

Bild på Viktoria Tolstoys nya album

ACT Records ACT 9721/ tid 51:45 min
Viktoria Tolstoy voc, Jakob Karlzon p, Johan Granström b, Rasmus Kihlberg dr, Joakim Milder ts ss, Nils Landgren, tb voc, Lelo Nika acc, Nicola Borurka, Ingrid Sturegård, Helena Frankmar, Cecilia Hultkrantz, Åsa Rudner, Catherine Claesson, Hanna Eliasson v, Per Högberg, Lars Mårtensson, Maria Borud, viola, Claes Gunnarsson, Anders Robertsson cello, Bo Eklund b. Insp i Göteborg april 2008

Home – Word by word – The curtain falls – Little pretty – OursStories – Strangers in paradise – You can go home again – Silent rhapsody – Although you’re gone – Our man – No news-Aftermath

Faktum är att även utan kopplingen till Tjajkovskij och andra ryska storheter så är My russian soul en på många sätt genuin och faktiskt storstilad jazzproduktion. Tolstoys och hennes medmusikanters gedigna jazzkvalifikationer bär ensamma med råge upp det hela.

Som t ex i inledande Home där pianisten Jakob Karlzon spelar så vackert och eftertänksamt att man får gåshud och där Nils Landgren bidrar med mjukt, runt och känsligt trombonspel och Viktoria T visar upp en röst som få här i landet kan matcha. Bästa spår redan i form av plattans första!  Hade begreppet singelhit fortfarande varit relevant i jazzsammanhang så vill jag påstå att Home (Peter Tjajkovskij, ur symfoni 5 ) skulle kunna bli en sådan.

Plattans sista och tolfte spår, Aftermath (Tjajkovskij, ur Svansjön ) är också ett spår med hög det-här-vill-jag-höra-igen faktor. Även här bidrar Landgrens trombonspel till en stark helhet.

Också under de dryga fyrtio minuterna mellan dessa båda Tjajkovskij tolkningar bjuds det på utomordentligt fina insatser av flera av våra många skickliga svenska musiker. Sticker ut mest, och bäst, gör tidigare nämnda Jakob Karlzon. Länge har det ju påståtts att från Danmark kommer alla duktiga basister. Jag påstår nu att Sverige levererar pianister som i mängd och kvalitet är svårt att slå. Detta om Karlzon. Plattans minst upphetsande inslag är spåret med Lelo Nikas dragspel. Malplacerat enligt min mening.

Men Viktoria Tolstoys My russian soul är också en tekniskt mycket bra producerad platta med bra balans och bra ljudupptagning. Jag förmodar man kan tacka Landgren för det.

Jag är säker på att den här skivan kommer att gå hem i många läger och också ge Viktoria många nya fans.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *