♥ Tomasz Stanko New York Quartet: December Avenue

ECM (Naxos)
Tomasz Stanko tp, David Virelles p, Reuben Rogers b, Gerald Cleaver dr. Insp. Studio La Buissonne, Frankrike 2016.

Polsk jazz blev internationellt känd under det tidiga 60-talet med Polanskis film ”Kniven i vattnet” med musik av pianisten Krzysztof Komeda där ledmotivet spelades av Bernt Rosengren. I Komedas grupp ingick den talangfulla 20-åriga trumpetaren och kompositören Tomasz Stanko. Nu är Stanko 74 år och han har varit en av de mest tongivande och mångfasetterade europeiska jazzprofilerna i flera decennier. Han har bibehållit sitt igenkännbara tonspråk och djupet i sin spelstil, han är fortfarande samtida i sitt förhållningssätt och traditionell i sina kompositioner, med den polska melankolin som främsta kännetecken. Stanko har ofta skrivit mörka kompositioner som varit vidöppna i sin form, med stämningar i ständig rörelse. På nya skivan December Avenue spelar trumpetaren ihop med sin stjärntäta New York Quartet med David Virelles piano, Gerald Cleaver trummor och Reuben Rogers bas. Kvartetten debuterade 2013 med albumet Wislawa (ECM), då med Thomas Morgan på bas. Skivan var en hyllning till polska poeten Wisława Szymborska. Nu när kvartetten återkommer knyter man an till författaren Bruno Schultz. Skivan innehåller mestadels eftertänksamma ballader med mörka synergier skrivna av bandledaren. Den insiktsfulla Stanko har sällan låtit bättre än här: han improviserar runt själfulla teman, trumpeten hörs distinkt och atmosfäriskt om vart annat, ibland med lite oborstad ton, ibland med varm och avspänd klang, med några få toner får han väldigt mycket sagt. Samtliga i kvartetten rör sig med lätthet över de vida spelytorna såväl individuellt som kollektivt. De tolv spåren är växelvis impressionistiska vemodiga, luftiga, och meditativa. I flera spår som på Ballad for Bruno Schultz är tonen distinkt men anslaget samtidigt fritt. När tempot ökar och tonläget blir friare skapas ett organiskt växelspel mellan trumslagaren Gerald Cleavers modellerande spel, Stankos elastiska tonflöde, den kubanska pianisten David Virelles vitala harmonier och basisten Reuben Rogers pulserande rytmer.

Patrik Sandberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.