♥ Johan Lindström Septett: Music For Empty Halls

Moserobie (Plugged)
Johan Lindström g, pedal steel, perc, fx.p, Jonas Kullhammar as, ts, bs, bass, Per Texas Johansson cl, bcl, cbcl, ts, Mats Äleklint tb, Torbjörn Zetterberg elb, b, Jesper Nordenström p, org, Konrad Agnas dr, perc. Edda Magnason, Sofie Livebrant voc, Ulf Forsberg, Ulrika Jansson violin, Ingegerd Kiergegard viola, Helena Nilsson cello. Insp. Kingside Studio, Studio Bruket, och Atlantis Studio, Stockholm 2017.

Johan Lindström (gitarr, pedalsteel och piano) har länge varit en av landets mest eftertraktade frilansmusiker och producenter. I jazzkretsar är han kanske mest känd som en av medlemmarna och grundarna av Tonbruket. Parallellt har han jobbat med sångare som Rebecka Törnqvist, Ane Brun, Titiyo, Freddie Wadling och Agneta Fältskog.
Music For Empty Halls är Lindströms debutalbum och det är ett stjärnspäckat gäng musiker som han handplockat för detta projekt: Per Texas Johansson, Mats Äleklint, Jonas Kullhammar, Jesper Nordenström, Konrad Agnas, Torbjörn Zetterberg och gästande sångerskorna Edda Magnason och Sofie Livebrant.

Samtliga elva spår är exklusivt komponerade och arrangerade av kapellmästaren själv. Kompositionerna återspeglar Lindströms musikaliska smak. Han rör sig utan skyddsnät över stilistiska gränser. En sömlös mix av jazz, artrock, avant, folk, blues och modern konstmusik som formats till ett inspirerat, kompromisslöst tonspråk med en märkbar kollektiv känsla. Det är ett vidsträckt, excentriskt tonlandskap. Ofta använder sig Lindström effektivt av reverb när han växlar mellan sin Fender Telecaster och sin pedal steel. Den filmiska jazz noir-känslan är påtaglig. Undertonen är suggestiv, lekfull och smärtsam på en och samma gång. Framtoningen är både flytande och formfast. Tankarna går osökt till John Luries soundtrack till ”Down By Law”. Robert Wyatts inspelningar med Matching Mole och Soft Machine och gruppen Tortoise känns heller inte alltför långt borta. Även Tonbrukets infallsrika formspråk känns igen på några av Lindströms kompositioner, som medryckande rhythm & blues crime-doftande The Run och repetitiva krautfunkiga Sleepless Lapsteels.

Blåsensemblen med Äleklint/Johansson/Kullhammar spelar hela tiden tätt och spänstigt. De visar upp hela sitt register på flera av låtarna, som bäst i den dovt klingande March Of The Comodos och i titelspårets båda satser. Till albumets många höjdpunkter hör Serengeti med sina västafrikanskt klingande tongångar då Kullhammar eldar på i ett brötigt barytonsaxsolo samt den läckert orkestrala jazzvalsen Europe Endless Boogie när Texas Johansson eskalerar i ett coolt ragtimefärgat klarinettsolo.
Lindström spelar nyanserat solo på ett preparerat piano i The Assent och septetten knyter ihop säcken storstilat med den ordlösa gospelhymnen Hymn (för dom anhöriga). Ett helgjutet album från start till mål som för varje ny genomlyssning ger nya associationer.

Patrik Sandberg​