John McLaughlin: Where Fortune Smiles

Esoteric Recordings (esotericrecordings.com)
John McLaughlin g, John Surman ss bcl, Karl Berger vib, Dave Holland b, Stu Martin dr. Insp. London maj 1970.

Den nu 75-årige John McLaughlin har på grund av hälsoskäl beslutat sig för att sluta turnera, däremot ska han fortsätta spela och komponera och producera ny musik. Efter drygt femtio år i fusionjazzens framkant i vid bemärkelse, har han påbörjat sitt bokslut vilket bland annat innefattar ett återvändande till tidigt Mahavishnu Orchestra-material. [Våren 2017] släpptes Live at Ronnie Scott’s (Abstractlogix 2017), där McLaughlin nytolkade sina klassiska kompositioner blandat med senare låtar. Tidsmässigt, påpassligt återutges också hans andra skiva, Where Fortune Smiles, en platta som blev en vägdelare i en viktig övergångsperiod för de musiker som medverkade, även om den delvis hamnade i skymundan. Både McLaughlin och Dave Holland hade 1969 börjat spela med Miles Davis och McLaughlin hade också blivit medlem i Tony Williams Lifetime, när John Surman föreslog en tillfällig återförening. Även om merparten av materialet är skrivet av McLaughlin, så är Where Fortune Smiles mycket av en kollektiv produkt, starkt färgad av den europeiska och inte minst brittiska frijazzen. Både vibrafonisten Karl Berger som bland annat spelat mycket med Don Cherry, och slagverkaren Stu Martin hade stor erfarenhet av mer fria former och de liksom Surman fortsatte verka i den delen av jazzen. För McLaughlin blev svaret på skivans titel däremot USA och retrospektivt sett ett klart avstamp in i fusionerans guldålder där han sedan dess haft en ledande och betydelsebärande roll.

Ulf Thelander

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.