Joakim Milder/Fredrik Ljungkvist/Pär-Ola Landin/Christopher Cantillo: Trädet

El Dingo Records (Border)
Joakim Milder ts Fredrik Ljungkvist ts cl, Pär-Ola Landin b, Christopher Cantillo dr. Insp. Stockholm 2017.

Ett lite oväntat men inte förvånande samarbete, där två ytterst erfarna och mångsidiga tenorister möts i ett antal koncentrerade utvecklingssamtal. Konversationer som är både nära, sökande, ibland divergerande men oftast fyllda av samförstånd. Såsom just samtal mellan vänner är, där det finns en tillit och trygg, stabil grund. Mig veterligt har Joakim Milder och Fredrik Ljungkvist inte spelat ihop på skiva tidigare, men har mycket referensmässigt gemensamt. Titeln Trädet är välfunnen, då det är en mycket organisk och sammanhållen platta som utifrån en gedigen kollektiv stam förgrenar sig åt flera håll. Allt material är eget och återspeglar flera stämningslägen och individuella spellösningar. På de flesta spåren följer Milder och Ljungkvist varandra, periodvis unisont men gör också små avvikelser och utflykter på egen hand vilka ger en inre dynamik. På de spår där Ljungkvist spelar klarinett blir kontrasterna givetvis större, men fortfarande i det mindre formatet. Det är luftigt och avskalat, ibland med en bluesaktig anstrykning som Ivan’s on the Phone. På några spår improaktigt som i Man kan inte äga en hund.

Trumslagaren Christopher Cantillo har en i hög grad självständig roll, arbetar med mycket rymd och pauseringar, vidgar mer än komprimerar, kommenterar och markerar. Per-Ola Landins basarbete är just grundläggande och han har en viktig roll som riktkarl, samtidigt som han tillför starka lyriska inspel som i den egna, lågmälda Köpenhamn. Trädet är en skiva som bokstavligen växer lite för varje spelning, men som kräver ett omsorgsfullt lyssnade för att helt komma till sin rätt.

Ulf Thelander

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.