Mathias Landæus: Goes a Long Long Way

Bild på Mathias Landaeus skiva

Moserobie mmcd 057/cda, tid 50 min
Karl-Martin Almqvist ts cl fl altfl, Mathias Landæus p div klaviaturer, Filip Augustson b, Sebastian Voegler dr, Ola Bothzén slagverk klockspel.
Insp i Malmö 29 – 30 maj 2007.

Stinky – Brautigan – Nykvist rock – Don´t tell your friends – Horn rimmed tune – A little sucking goes a long long way – Start and stop, stop and start – Goodbye Stockholm – Science fiction.

Som i sina tidigare fonogram uppvisar Mathias Landæus klara och väl strukturerade melodilinjer i sina kompositioner. Hans band House of Approximation uppvisar liksom tidigare (möjligen något mer här) en varmhjärtad improvisationsmusik med starkt modernistiskt och samtidigt jazzfunkigt innehåll. Temperaturen höjs i flera nummer med de återkommande och repetitiva tonföljderna utförda på tangentborden.

Mathias Landæus kraftfulla och tydliga fraser på klaviaturerna demonstrerar väl att han är en av de mer intressanta pianisterna inom EU-blocket.

Och det skall starkt framhållas att han har fint bistånd av den praktfullt säkra rytmgruppen. Karl-Martin Almqvist sveper med sin saxofon, som om den vore en oljefärgspensel, över de musikaliska konstruktionerna och broderar lödiga färgrika melodilinjer.

Totalt sett är det här en cd fylld av intressant musik med märg och fantasi. Men ändå är den litet tillbakalutad, litet återhållen fast i alla fall med en senig styrka och uttalad blåtonad längtan.

Kan titeln Brautigan månne syfta till den nästan två meter långe amerikanske författaren Richard med samma efternamn tro?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.