Lars Jönsson om Not Twos jubileumskonsert i Wleń (med bildspel!)

« 1 av 30 »

(Klicka någonstans på bilden ovan för att öppna bildspelet.)

Småstaden Wleń ligger i sydvästra Polen. Den har 1800 invånare, men inga restauranger eller uttagsautomater.
Hur kommer man på att man ska ha en firmafest för ett skivbolag där?

Not Two Records valde att i dagarna tre – 21-23 september – fira att de har funnits i 20 år i just Wleń.
Marek Winiarski började med att ge ut modern polsk jazz för att sedan bli mer internationell.
Delvis kanske fokus ändrades efter att han också blev den drivande kraften bakom Krakow Jazz Autumn, som firar trettonde året i år.
Skivutgivningen närmar sig 300 olika titlar och en del är inspelade på Krakow Jazz Autumn och gärna på jazzklubben Alchemia.

För att göra firmafesten i Wleń ännu mer intern hölls konserterna i lokalen Palac Lenno, som ligger 3 km från centrum uppe på ett berg. Där fanns plats för bortåt 100 inbjudna personer (inklusive de 13 musikerna).
Ja, en uppräkning av musikerna ger väl en bra bild av vad som väntades.
Saxofoner: Peter Brötzmann, Mats Gustafsson, Ken Vandermark, Mikołaj Trzaska
Tuba: Per-Åke Holmlander
Trombon: Steve Swell
Piano: Agusti Fernandez
Kontrabas: Joëlle Léandre, Barry Guy
Akustisk basgitarr: Rafał Mazur
Trummor: Paal Nilssen-Love, Zlatko Kaučič
Fiol: Maya Homburger

Tre dagar musik blev det som sagt, där alla fick spela i ett set varje dag.
Det inleddes med att Barry Guy och Maya Homburger spelade musik både från 800-talet och av Biber, Bach, Kurtag, Guy. Mycket vackert.
Därefter spelade Barry Guy med Peter Brötzmann för första gången på 20 år (då på Fasching men då var inte Zlatko Kaučič med). Lät lite annorlunda som ni förstår. Och Barry Guy var också det enda undantaget till mer än ett set per kväll. Maya Homburger som ju spelar skriven musik gjorde också två soloframträdanden (varav ett på en vernissage för Marek Wajdas skivomslag). Annars var allt improviserat. Delvis kända men mest nya  konstellationer.
Det räcker väl knappast att säga att det var fantastiskt. Helt enkelt något man bara trodde man kunde drömma om, och ska det hända är det väl i Polen det ska hända (och det ska vara initierat av Marek Winiarski).

Det hela spelades in så en rimlig gissning är att man kan köpa en box om ett år eller så.
Gör det.
Det är ju också boxarna och hur de tillkommer som är det riktigt unika med Not Two.
Till exempel har Not Two släppt boxar med Barry Guy New Orchestra, Ken Vandermark, NU-Ensemblen och nyligen en med Per-Åke Holmlanders Carliot – It’s Never Too Late Orchestra. 2-3 dagars repetitioner i källaren på Alchemia, smågrupper på kvällarna och stor avslutning (examenskonsert liksom) den sista dagen.
Helt klart några av de senaste tio årens största musikupplevelser.
Kvar i år är fyra kvällar med Barry Guy + 10 i mitten av oktober och Gush med vänner i slutet av november. Dessutom är det ett antal andra konserter däremellan.
Att Gush firar 30 år med spelningar bara i Krakow (tre kvällar) och Köpenhamn kan man också fundera på. Men värt en resa.

Lars Jönsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.