♥ Soundscape Orchestra: Nexus

Do Music (Border)
Thomas Wingren liveelektronik, programmering, perc, Adam Forkelid keyb, synth, Anders Åstrand vibrafon, Peter Fredman bl, cl, ss, fl, Calle Rasmusson dr. Insp. Kultivator Studios, Stockholm 2018.

Soundscape Orchestra bildades 2012 när ursprungstrion Thomas Wingren, Adam Forkelid och Calle Rasmusson fick i uppdrag att skriva ett beställningsverk för en 12 personer stark ensemble från olika musikaliska bakgrunder till kulturfestivalen i Gallerian i Stockholm. Temat på festivalen det året var att sammanfoga musik från genrer som klassiskt, jazz och elektronik. Trion fick blodad tand och året efter deltog gruppen i Svensk Jazz projekt Jazzify. Då som kvintett och förstärkt av Anders Åstrand på vibrafon och Peter Fredman på diverse träblås, men det är alltså först nu fem år senare som denna formation släpper sin debutskiva Nexus.

Kvintetten rör sig ledigt mellan jazz, electronica, funk och minimalism. Man skapar en futuristisk jazz över åtta spår där laptopen och sequencern är naturliga inslag. Gruppen har en personlig röst men det finns tydliga blinkningar både harmoniskt och tematiskt till Weather Report, Miles Davis 70-talsperiod med inkorporerad funk, Steps Ahead sena 80-talsperiod och en gnutta minimalism i Steve Reich fotspår. Det filmmusikaliska inslaget finns också med som en tydlig komponent i gruppens ljudskapande. Stycket Bells, till exempel, skulle kunna varit hämtat från soundtracket till ”Blade Runner”, som Vangelis skapade musik till. Det Bugge Wesseltoft skapade med sitt banbrytande band New Conception Of Jazz där elektronikan mötte den improviserade jazzen är heller inte långt borta, inte heller Franska electrojazzgruppen St Germain.

Forkelid och Wingren har tillsammans komponerat sex av albumets åtta spår, medan hela kvintetten står bakom två. Efter flera genomlyssningar blir det tydligt att att de lagt ner mycket tid och arbete på att skapa den läckert rytmiska och organiska ljudbilden.
För att ge musiken en extra dimension har bandet till varje komposition låtit konstnären Per Josephson skapa ett konstverk i form av en installation. Vid release-spelningen på Tak i Stockholm hade man installerat en lyssningsstation med tillhörande sinnrikt bildspel till samtliga nummer på albumet. Även installationen var tydligt inspirerad av estetiken från just Brian De Palmas science-fictionfilm Blade Runner.

Wingren och Rasmusson står för själva fundamentet med sin repetitiva ljudmatta där Forkelid, Åstrand och Fredman får fritt spelrum att sväva iväg på längre pulserande soloutflykter.
Denna futuristiska friktionsfria och suggestiva, klubbiga fusionjazz kommer snurra många gånger på min skivtallrik framöver.

Patrik Sandberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.