Lars Jönsson om Freejazzfestival Saarbrücken (med bildspel!)

« 2 av 35 »

(Klicka någonstans på bilden ovan för att öppna bildspelet.)

Freejazzfestival Saarbrücken
Saarbrücken, Tyskland, 3-7 april 2019.

Den femte frijazzfestivalen i Saarbrücken hade fokus på några äldre frijazzare – 80-åringarna Trevor Watts, Joe McPhee och Charles Gayle (som tyvärr insjuknade strax innan festivalen).

Förutom de två festivaldagarna (tre set/kväll) var det två dagar med prolog och upptakt, och som avslutning den femte dagen hölls ett jam.
Prologen inleddes med en lokal saxofonkvartett, Degrees Above, som bland annat innehöll Frank Paul Schubert. Därefter inbjöd Christof Thewes (tbn) och Luciano Pagliarini (sax) The Nu Band för att improvisera till några ”Godzilla”-filmer. Detta blev en extra utmaning då musikerna inte visste hur långa filmerna skulle vara. Musiken var mer spännande än filmerna.
Upptakten var med The Nu Band, som består av Mark Whitecage (sax, fyller 82 i år), Thomas Heberer (tpt), Joe Fonda (b) och Lou Grassi (tr). De gjorde ett utmärkt freebop-set.

Den första festivalkvällen inleddes med ett lysande set av en kvartett med Trevor Watts (as, ss), Veryan Weston (p), John Edwards (b) och Mark Sanders (tr). När var Trevor Watts i Sverige senast?
Därefter var det en duo med Sabir Mateen (ts, kl) och Luis Lopez (gtr). Inte minst Lopez lockar till mer lyssnande.

Eftersom Charles Gayle hastigt insjuknat blev avslutningen en hastigt hopsatt kvartett med Michel Pilz (bcl), Frank Paul Schubert (as, ss), Stefan Scheib (b) och Klaus Kugel (tr). Även organisatörer får improvisera. Och visst var roligt att få se Michel Pilz som annars bara varit ett namn på skivor från 70-talet. Han är ju bara 73 så han lär nog hålla på några år till. Kugel har jag inte haft möjlighet att se tidigare, helt klart värd att följa framöver.

Den andra festivalkvällen inleddes med Anna Kaluzas kvartett med Christof Thewes, Jan Roder (b) och Kay Lübke (tr). Freebop där Anna Kaluzas softare altsax kontrasterade mot Thewes mer utlevande trombonspel.
Och så trion med Joe McPhee (ts, tpt), John Edwards (b) och Klaus Kugel (tr). Vad säger man?
JOE MCPHEE!!!!
Ficktrumpet, tenorsax, skrik.
Tillsammans med Kugel och Edwards har McPhee sin bästa trio just nu.
Och nog är väl John Edwards den vassaste basisten inom den friare musiken?

Som avslutning Steamboat Switzerland med Lucas Niggli (tr), Marina Pliakas (b) och Dominik Blum (org). Tänk Emerson, Lake and Palmer och lägg till lite fusiontempo och hårdrockattityd. Mycket intensivt.
Så, allt som allt, en mycket varierad och lyckad festival.
Arrangören Stefan Winkler visade att bokar man bra musiker så kommer folk. Fredag och lördag kväll var det fullt, vilket innebar bortåt 200 pers (mindre lokaler de andra dagarna).
Som sig bör, några riktigt bra, kända, akter och ett antal mindre kända så att man hittar lite nya favoriter.
Att sedan frijazzen är befolkad av äldre gubbar, är ju bara att konstatera. Också publiken har varit med ett tag.
Anna Kaluza visar ändå att det finns lite nytt. Att vi i Sverige, inte minst i Stockholm, har så gott om unga kvinnliga musiker ska vi nog inte ta som en intäkt för att det ser ut så överallt.

Frijazzfestivalen i Saarbrücken är ett välkommet tillskott i festivalkalendern.
Första veckan i april nästa år är det dags igen. Hoppas på att vara där.

Lars Jönsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.