Oddjob: Jazzoo 2

Headspin Recordings (Border/Stjärndistribution)
Peter Forss kb, eb, Lars Skoglund dr, perc, Daniel Karlsson pi, org, Per Ruskträsk Johansson s, f, bc, Goran Kajfeš tr, David Österberg sounds. Insp. 2017 på Studio Rymden, Stockholm.

I egenskap av vokalist undrar jag nästan jämt vad som skulle hända med instrumentalmusik om man la till en mänsklig röst och i nästa steg, text. Men den funderingen väcks inte alls när jag lyssnar på Jazzoo 2. Här finns det en viktig poäng med att låta fantasin vara ifred och skapa egna associationer och berättelser. Jazzoo 2 är, i likhet med första Jazzoo-skivan, musik som i högsta grad vidgar både barn och vuxnas fantasi. Och vill man ändå ha hjälp, så finns den fina boken med illustrationer av Ben Javis och klockrena texter av poeten Kristina Sigunsdotter. Något som väcker min fantasi, är tanken på om Oddjob skulle släppt den här musiken utan inramningen ”barnmusik”. Det hade varit en fin platta även då. Men för att göra ett mer bestående intryck hos mig skulle Jazzoo 2 behövt utmana lite mer, både spelmässigt men också ljudbildsmässigt. Till exempel i Örnen, som är en av mina favoriter på skivan, bland annat för Daniel Karlssons inledande harp-liknande piano – ljuvligt! Men trots att alla element stämmer på Örnen, så saknar jag något. Är det en vild trumpet som kastar sig ut i solo över det svängiga kompet? Eller en lite stökigare ljudbild? Kanske har jag gått in med fel inställning till den här musiken, men för mig blir det liksom aldrig mer än ljudbakgrunder snarare än färdiga låtar. Hade jag sett och hört det live, då med rörliga animationer av djuren, hade jag förmodligen känt annorlunda. En annan höjdpunkt är suggestiva Älgen med ödesmättad, sorglig stämföring och Peter Forss vackra kontrabas som solar över en porlande bäck. Efter två minuter och tjugoåtta sekunder har älgen sagt sitt. Hela skivan består av befriande korta kompositioner, kanske också ett grepp som ligger närmre till hands när man riktar musiken till barn. Men jag tycker, trots kortheten, att det absolut kunde ha fått plats lite mer improvisation och utforskande utsvävningar.

Anna Berglund

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.