Öberg, Stig-Ola – trumslagare

(7 december 1926 – 12 oktober 2005)

Stig-Ola Öberg föddes i Umeå och var äldst i en musikalisk syskonskara där även brodern Sten blev trumslagare och brodern Staffan saxofonist.

Han började spela trummor i tidiga tonåren och Lars Lystedt, som ungefär samtidigt började spela trumpet, berättar i sina memoarer ”Swinging Umeå” hur de två brukade träffas hemma i Öbergs källare för att jamma. Redan efter något år kom Stig-Ola med i Charles orkester, ett lokalt åttamannaband från Holmsund. Där spelade han i fyra år och därefter började han i Kalle Sandbergs kvintett som 1947 togs över av basisten Ray Carlsson. Bandet utökades så småningom till så kallad ”Dompansättning” det vill säga trumpet, tre saxar och komp och arrangemang skickade man efter från Bengt-Arne Wallin och Gunnar Svensson.

I Västerbottens Folkblads elitorkester som utsågs 1951, -52 och -53 var Stig-Ola med i alla tre. 1953 tog han också över som kapellmästare i den orkester som Ray Carlssons dittills lett. Ett par år var orkestern med och tävlade vid Norrländska Jazzfestivalen i Kramfors och ett år kom de tvåa efter Åke Jönssons orkester. Stig-Ola fortsatte att leda orkestern fram till slutet av 1950-talet då popmusiken alltmer tog över dansjobben.

Han var aldrig musiker på heltid, utan var till yrket försäljare. Men han fortsatte att spela och ledde under ett tiotal år både en trio och en kvartett som spelade på restaurang Esplanad i Umeå. Han var också med i klarinettisten Torsten Wennbergs goodmangrupp och i nio år spelade han i Holmsunds storband.

På senare år blev tempot lugnare men han fortsatte att tillsammans med vännen Ray Carlsson ta tillfälliga restaurangspelningar och festvåningsjobb. Och med barndomsvännen Lars Lystedt spelade han i olika sammanhang under bortåt 60 år, bland annat i veteranbandet Dixieland Stompers.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.