Peter Asplund & XL Big Band inledde YSJF med bravur

« 1 av 10 »

(Klicka någonstans på bilden ovan för att öppna bildspelet.)

Peter Asplund & XL Big Band
Ystad Sweden Jazz Festival, Per Helsas gård, 31 juli 2019.

Inledningsvis ett citat från min text på orkesterjournalen.com (8/8 -10) om i år tioårsjubilerande Ystad Sweden Jazz Festival.

”Ystad hamnar på jazzfestivalkartan omedelbart, i gott sällskap med Molde, Köpenhamn och varför inte Newport (på 60-talet). Just så upplever jag första dagen, när jag kommer in på Per Helsas Gård med vackra medeltidsbyggnader och senare Saltsjöbaden med fantastisk havsutsikt samt den anrika Ystad Teater helt lämpad för jazzmusik.

Festligt, fullspikat,välarrangerat och njutbar andlig värme kännetecknar detta lyckokast av Jan Lundgren (känd jazzmusiker) och Thomas Lantz (färgstark politiker), som tillsammans med sina 70 funktionärer, flera från Tomelilla Jazzklubb, måste hedras för ett enastående proffsigt arbete.

Festivalens främste ambassadör Bengt Arne Wallin koras efter Golsonkonserten och lyser av välbehag och glädje när han dyker upp på de olika konserterna. Staden används smakfullt för att bilda fin jazzmiljö vilket fler kommunpolitiker bör ta efter, säger Peter Asplund, som tillsammans med XL-Big Band inleder festivalen. Nytt och nyttigt är att Lars Beijbom dirigerar XL-bandet. Peters briljanta trumpetspel, mellansnackvitsar och härliga jazzsång blir en värdig inledning på festivalen.”

Nu 2019 kommer jag till en välorganiserad och världsberömd YSJF, som numera är huggen i sten på jazzfestivalkartan. Peter Asplund och XL Big Band (startade 1980) inleder festivalen på Per Helsas gård, liksom de gjorde 2010. Peter ger sitt sköna trumpetspel, nya vitsar med trevligt snack och inte minst rutinerad jazzsång till XLBB, som inleder med The Bluesy Blues. Arlen/Mercers My Shining Hour, Asplunds Wonderyear och Mancinis The Days of Wine and Roses med trombonsolo av Ola Åkerman, känns sköna inom Per Helsas gårds medeltida murar. Vädret är också underbart i de sista julitimmarna. Asplund berättar med stor inlevelse mellan låtarna om sitt sätt att kombinera jazz och entertainment och han hyllar sina välsjungande husgudar Mel Tormé och Svante Thuresson med Kern/Hammersteins The Song is You. I ungdomen hittade Asplund i sin pappas gömmor en skiva där trumpetaren Clifford Brown gör låten Joy Spring. Därefter var och är Clifford Brown den stora favoriten. Asplund påstår att hans pappa, född 1933, ville att sonen skall se ut som Errol Flynn! Fan trot! Vissa likheter finns dock …

Bättre inledning på YSJF än Peter Asplund & XLBB har jag svårt att tänka mig.

Text och foto: Lasse Seger

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.