Klang och jubel när Tolvan Big Band firade 40 år

Tolvan Big Band 40 år
Palladium, Malmö, 25 september 2019.

Det är inte ofta ett modernt storband når fram till ett 40-årsjubileum. Men det har Malmöstorbandet och -stoltheten Tolvan Big Band lyckats med.

Tolvan har turnerat i större delen av världen och de har spelat ihop tolv internationellt välrenommerade cd:s. Dessutom vann de OJ:s Gyllene Skivan 1985 för albumet Montreux and More och de nådde en andraplacering i samma tävling 1983.

”Vi har hela tiden strävat efter att skriva nya kompositioner och velat få ihop en orkester ’i orkestern’. På ett sätt att revolutionera från storbandens stillastående stereotypa utveckling”, programförklarade den konstnärlige ledaren Helge Albin anspråkslöst och presenterade bland annat trotjänarna i bandet – Cennet Jönsson (sopran- och tenorsax) Fredrik Davidsson (trumpet), Vincent Nilsson och Ola Åkerman (trombon), Björn Hängsel (bastuba), Ulf Holmström (altsax), Inge Petersson (tenorsax) och Lennart Gruvstedt (trummor).
Men Tolvan har också fått några nya spännande medlemmar vilka blev bejublat och berättigat mottagna.

Kvällens jubileumsprogram bestod av Albins och hans mångårige medkompositör Cennet Jönssons nya stycke Jazzscapes for Big Band och ett handplockat urval från Tolvan Big Bands senaste skivor. Tolvans kollektiva dominans, soliststyrka och mästarklass visades upp i Albin-skrivna låtar som Code Red och Route Choice samt i Cennet Jönssons rytmiskt peppade El Picogordo – där nutida tendenser fått nya spännande klangfärger. Vidgade soloytor gavs för den nye, sparsmakade briljante och berörande pianisten Artur Tutzig i balladen Con Brio, med sfärer av Thad Jones tunga väv av känsligt lyriska klanger. Ihop med Johnny Åman händelserika basgångar och Gruvstedts läckra truminpass skapade han dessutom rejäla välformulerade och kraftfulla utrymmen.

Med djärvhet och traditionskänsla i parad med häftiga utlevelser och teknisk briljans blev Tobias Wiklund en publik trumpetfavorit som det redan nu känns kommande världsberömdhet kring. Wow, vilken lirare! Med stegrad intensitet i höga som låga registret blev det decibelstarka ovationer för hans insatser i Albins Jericho och Jönssons festliga variationsrika Tea in the Studios, där han motiverat ökade spänningen och dramatiken. Vilket i stort sett hela jubileumskonserten innehöll i mångfald. Redan nu längtar man efter nästa Tolvankonsert.

Christer Nilsson