Föredömligt ensemblespel av Stockholm Jazz Underground

Foto: Leo Ahmed

Stockholm Jazz Underground
Stockholm Jazz Festival, Scalateatern, 16 oktober 2019.

Oktettformatet ger många möjligheter i gränssnittet mellan det mindre, nära och intima och det större, voluminösa och dynamiska i det musikaliska uttrycket. Möjligheter och förutsättningar som gitarristen Hans Olding, saxofonisten Linus Lindblom och trumpetaren Nils Janson – vars kompositioner är gruppens stomme – förvaltar väl. Och det är just arbetet med formen, där ensemblespelet är i fokus och ges egna kvalitéer och inte bara utgör transportsträckor för solisterna, som är Stockholm Jazz Undergrounds styrka. För speluppläggen kräver starka och personliga musiker och det har man gott om. Kvällen inledes med Decay, en komposition av Lindblom vilken organiskt binder samman brassektionen med övriga delar och där pianisten pianisten Mattias Lindberg grundligt presenterade sig. I efterföljande Utopia, ett något svårfångat stycke av Olding, vilket skiftar i karaktär och klangbotten, är Olding var huvudsolist. Nils Jansons Isfabriken är en längre svit, titeln till trots en mycket stämningsmättad komposition som rör sig över en vid spelplan. Här gavs samtliga blåsare rikligt med soloinpass och inte minst Mats Äleklints expressiva trombonsolo gjorde starkt avtryck. Jansons flerdelade komposition lyckas skickligt balansera kontrasterna mellan det strama, kontrollerade i ensemblespelet med stora frihetsgrader hos solisterna. Därefter följde ett uruppförande av en odöpt Olding-komposition, ett pockande stycke där Johan Hörléns altsax och Äleklints trombon tänjde ramarna. En komplex och spännande låt där gitarrens och pianots morseaktiga samspel förhöjde den musikaliska undertexten, små medel som gav starka utfall. I Lindbloms böljande No Longer fick trumslagaren Chris Montgomery sträcka ut, här hade också Olding och Janson centrala roller som solister. I den avslutande Milton, en bossa-anstruken hommage till Milton Nascimento skriven av Olding, stärktes det vemodiga och lite andäktiga av basisten Filip Augustssons stråkspel vilket balanserades av Hörléns varma altsax. Stockholm Jazz Underground har definitivt en viktig plats på den svenska jazzscenen.

Ulf Thelander

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.