Vivian Buczek och Bohuslän Big Band skapade eufori

Vivian Buczek med Martin Sjöstedt & Bohuslän Big Band – A Woman’s Voice
Palladium, Malmö, 22 oktober 2019.

Den i Malmö bosatta sångerskan Vivian Buczek har gått från klarhet till klarhet. Under den här kvällen framförde hon sitt konsertprogram A Woman’s Voice ihop med Bohuslän Big Band – ett av Europas bästa storband – som stod under fokuserad ledning av den framstående arrangören/pianisten Martin Sjöstedt.

Buczek är något av en musikernas favoritmusiker, hon har supporters som Claes Crona och Peter Asplund (som utan att tveka utnämnt henne till en av ”världens bästa”) och under den här konserten fick hon påtagligt stödpeppande från kollegan Victoria Tolstoy, som satt i publiken. Med den sistnämnda har Vivian, Peter Asplund, Svante Thuresson och Claes Crona Trio vokaljazzensemblen Jazz Vocal Unit. Måtte de få chans att någon gång förverkliga det till fullo.

Buczek äger en påtaglig avspändhet, lekfullhet, auktoritet och grym rytmkänsla i allt vad hon inlevelsefullt sjunger. Hon har aldrig hukat för utmaningar som att sjunga harmoniskt krävande highlights som Horace Silvers Nica’s Dream, Miles Davis Four, Bill Evans Very Early och Clifford Browns Joy Spring. I A Woman’s Voice hyllar hon fler favoriter, som Abbey Lincoln (Throw it Away), Monica Zetterlund (bitterljuva med alltför bortglömda I morgon), Nina Simone (I Think it Will Rain Today) och Wayne Shorter (Infant Eyes) – världskända stilikoner som format Vivian till den kvinna hon är i dag.
Och ofta brister hon ut i scatsång (med saxsektionen som en extrastämma i unisona partier).

Oväntat men ytterst glädjande bjöd Vivian upp sin ”stablemate” Peter Asplund på scen. Han bländande med sitt trumpetspel i den festliga All in All och ”sångduellerande” i It’s Alright With Me, där intensive tenoristen Mikael Karlsson kom loss. Kom loss kom även den lyriske trumpetaren Samuel Olsson i Martin Sjöstedts kontemplativa Tales. Yasuhito Moris väl etablerade briljanta basspel var en annan höjdpunkt.

Osökt dök ett oförglömligt minne upp: för ett antal år sedan upplevde jag en konsert i Kristianstad med just Bohuslän Big Band med Lew Soloff som solist, där man enbart fokuserade på Gil Evans Miles-reperotar. I Sjöstedts komponering/arrangering fanns en kännbar djup Evans-inspiration som storbandet ”bar fram” med mästerlig nyansering och med fantasieggande och klangskiftande dynamik konserten igenom. Sensibelt och nyanserat belyste Vivian och BBB de starka och hänförande kompositionerna man enats kring med gemensam respekt, inlevelse och eminent tolkningsförmåga.

I slutet av konserten hade publikens varma stöd gett upphov till eufori som Vivian med BBB tackade med den avslutande och berörande Here’s to Life.

Christer Nilsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.