Konserter med trängtan ut ur karantänen

Susana Santos Silva. Sequesterfest Vol. 2 den 18 april 2020.

The Quarantine concerts, Sequesterfest Vol. 2, Corbett vs Dempsey
18 april 2020.

Kulturvärlden går på knäna just nu. Inget gig – ingen flis. De allra flesta jazzmusiker är frilansare som ofta lever ur hand i mun. Quarantine concerts, karantänkonserter, är ett koncept som spritt sig över alla bräddar på sociala medier. Från pop och rock via opera och klassiskt till jazz och experimentellt.

På matinéföreställningstid har det gått att fyra helger i rad ta del av den Chicagobaserade, icke-vinstdrivande organisationen Experimental Sound Studios onlinekonserter. Fri donation. Oftast är det solostycken, ibland duor från källaren, studion eller vardagsrummet. Alltid en halvtimme var. Alldeles lagom. Konsertserien finns att se och höra på nätet (ess.org/the-quarantine-concerts).

Bäst hittills har galleriet/skivetiketten Corbett vs Dempseys Sequesterfest varit. På den första manifestationen, den 6 april, spelade storheter och Fylkingfavoriter som Ken Vandermark, Ikue Mori och Joe McPhee. Lördagen den 18 april var det så dags för den andra manifestationen, eller vol. 2 som de valt att kalla den. Konsertsviten tillägnades musikproducenten Hal Willner, som den 7 april avled i sviterna av covid-19.

Onlinepubliken fick se flera svenska inslag: Torbjörn Zetterberg lade ömsom dova, ömsom bjärta kontrabasslingor inför en ytterst liten skara mästare och lärljungar på Zengården, ”in the middle of nowhere”, som Z presenterade det som, i centrala Sverige. Mycket zen. Hans partner Susana Santos Silva lät glimrande fastän melankoliska trumpettoner interfolierade med ljudpålägg skalla i den lilla lägenheten i Lissabon. Hon inledde med att hålla upp handskrivna ark om vad fem veckors karantän kan göra med en. Starkt.

Mats Gustafsson blåste inte lika frijazzhårt som vanligt på sina saxofoner från Discaholicsarkivet i Nickelsdorf, Österrike. Nej, omgiven av LP-skivor i alla väderstreck satte han tonen, en 12 minuter in i halvtimmen, med att spela tvärflöjt. Faktiskt. Hans andetag hade drag av hopplöshet och illusionsfrihet över sig. Det är först i mötet med den totala karantänen som det framgår hur priviligierad svensken egentligen är.

Allra bäst var emellertid inledningen med Sonic Youth-gitarristen Thurston Moores ljudskap från Londonlyan. På en elgitarr anno duzumal fick han fram ett hjärtskärande sound. Och medelst attiraljer i trä och metall preparerade han guran och lät som en mindre ensemble. Avslutade gjorde bossa- och tropicalismolegenden Caetano Velosos son Moreno från ett nu mörkt Rio de Janeiro i närheten av ett i stort, hör och häpna, folktomt Copacabana. Även han inledde med slagverk från hemmet, med att dra och slå en kökskniv mot en tallrik. Därefter plockade han upp den akustiska gitarren och hans smäktande stämma summerade Sequesterfest vol. 2. Lågmält och nedtonat, melankoliskt och med mycket saudade, trängtan ut ur karantänen.

Rikard Rehnbergh

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.