Hässler, Anders – klarinettist, orkesterledare

8 december 1936 – 9 november 2002

Hassler-Anders

 I december 1960 presenterade OJ Anders Hässler som ”veterligen den ende professionelle jazzmusikern i sin stil i Sverige”. Då hade han lett Cave Stompers sedan starten 1956 och hunnit spela in två EP-skivor i en stil som kom att kallas ”popdixie”.

Anders Hässler föddes i Stockholm, växte upp på Kungsholmen och började sin musikerbana med att spela gammal dansmusik på dragspel, men i sena tonåren fångades han av den traditionella jazzen, och började spela klarinett.

Hässler och hans medmusiker tog starka intryck av dansk och engelsk dixie, bland annat den som spelades av Chris Barber, och fram till mitten av 1960-talet var Cave Stompers populära inte bara i Sverige utan även i Tyskland och England, där de också turnerade och ibland framträdde med amerikanska jazzveteraner som George Lewis, Muggsy Spanier och Mezz Mezzrow för att nämna några.

Cave Stompers spelade traditionella New Orleans-låtar men det var framförallt dixieversioner av ”Lycklige Henriks polka”, ”Doonauwellen” och liknande, som slog; deras version av ”Du svarte zigenare” låg etta på Radio Luxemburgs topplista i flera veckor.

Populär blev också deras version av ”Petite fleur”, en komposition av Sidney Bechet som var en stor internationell ”hit” år 1959 med Chris Barbers band och klarinettisten Monty Sunshine, vars solistroll spelades av Anders Hässler i Cave Stompers.

Efter att Beatles och den engelska popen slagit igenom förändrades publikens smak, och speltillfällena blev färre. Hässler utbildade sig till musiklärare och klarinettpedagog, och arbetade i många år inom kommunala musikskolan i södra delarna av Stockholm. OJ publicerade ett par av hans jazznoveller på 1990-talet; han gav 2001 ut dem i en liten bok, ”Melodiboden och andra tvivelaktiga hågkomster” med illustrationer av Kjell Walfridsson.

Anders Hässler fortsatte att vara brett verksam som musiker inom flera genrer och spelade bland annat skotsk säckpipa med bravur. Han var också en hängiven byggare av modelltåg, skicklig finmekaniker och medlem av redaktionen för tidskriften Järnvägar. Från 1998 var han bosatt i Nås i Dalarna, där han medverkade i det lokala spelmanslaget, i Ingmarsspelen, Nåspojkarna, Trio Trä och sjöng i manskören.

Artiklar:

Unga jazzmusiker IV, OJ december 1960

CD:

Trad Goes Pop 1956-76, (Svensk Musikproduktion)