Jansson, Lennart – klarinettist, saxofonist

11 maj 1932 – 13 juni 1999

Jansson-Lennart

”Jag har mitt hjärta i bebopmu­si­ken. För mej skulle det vara omöjligt att lira jazz utan att ha bebopens harmonik i blodet. Jag har alltid lyssnat efter det kraftfulla och påtagligt rytmiska, på musik som sväng­er” Det sade Lennart Jansson i en intervju i OJ i maj 1986.

Han var född i Karlskrona den 11 maj 1932 och började som 13-åring vid militärmusiken i hemstaden. 1950 kom han till Gordon Ohlsons orkester i Malmö, frilansade sedan i Stockholm, spelade med Malte Johnson i Göteborg och stude­rade vidare vid Musikaliska Akademien i Stockholm. Vid mitten av 1950-talet spelade han bary­tonsax, i först Arne Domnérus orkester och sedan Carl-Henrik Norins på Nalen. Han spelade ock­så med bland andra Seymour Österwall och med Harry Arnolds Radioband.

I slutet av decenniet drog Lennart Jansson iväg ut i Europa, där han framträdde i bland annat Tyskland, Frankrike och Belgien. Han medverkade i otaliga radioorkestrar och tillfälliga jazzprojekt, bland annat för Nord-Deutsche Rundfunk, och han spelade med många berömda musiker, både amerikaner och europeer.

I början av sextiotalet slog han sig ihop med sångerskan Marlene Widmark, som han gifte sig med och de res­te tillsammans, nu även i Mellanöstern. Han var musiklärare i Beirut, spelade på klubbar och amerikanska baser i Turkiet och var en tid musikchef vid televisionen i Damaskus bland mycket an­nat.

Efter flera kortare mellanspel i Sverige, bosatte sig han i Stock­holm där han utbildade sig till klarinettpedagog med examen 1973. Lennart Jansson var en utomordentlig instrumentalist och not­läsare. Han spelade med Kungliga Hovkapellet, vikarierade i olika symfoniorkestrar, medverkade i Bernt Rosengrens storband och ledde åtskilliga egna jazz­grupper, ofta med Marlene Widmark som sångerska.

När han avled hade han just påbörjat arbetet med sitt första skivalbum i eget namn.

Artiklar:

Lennart Jansson – en vittberest veteran, OJ 5/1986