TRIO CON TROMBA With Uppsala Chamber Soloists

TrioConTromba

Recenserad i OJ 4-12

TRIO CON TROMBA
With Uppsala Chamber Soloists

50 spår på fyra cd i box

Vax Records 1033-1036/total tid 4 tim.

Jan Allan tp, Bengt Hallberg p, Georg Riedel b, Uppsala Chamber Soloists Nils-Erik Sparv violin, Peter Engström violin, Anders Jacobsson viola, Lars Frykholm cello, Staffan Sjöholm bas.

Insp 1982–1987

Betyg 5:•••••

Trio Con Tromba med Jan Allan, trumpet, Bengt Hallberg, piano och Georg Riedel, bas bildades 1982. Den i flera stycken originella combon blev en sensation som även vann gehör utanför jazzens inhägnad. Det blev samarbeten med körer och klassiska formationer, där både Hallbergs och Riedels kompositions- och arrangeringskonst kom väl till pass. Trion upplöstes i slutet av åttiotalet.

Deras sista skiva, Psalmer och visor gjordes 1985. Genom Jan Allans botaniserande har nu fyra timmar tidigare outgiven högklassig musik räddats åt eftervärlden.

Boxen öppnas med trions koppling till Uppsala Chamber Soloists. Georg Riedel har komponerat Breakfastmusic och Etyd kameleont. Bengt Hallberg skjuter till Settimino con piano som han tolkar ensam med vackra bakgrunder från kammarmusikerna. Hallbergs fina anslag och sirliga slingor ger välbehag. Basisten i kammargruppen, Staffan Sjöholm, har komponerat den trolska Helena som lockar med en intagande air.

Med Eje Thelins tretaktare Not at all förlängs stämningen. Innan det lyckade mötet grupperna mellan avslutas görs en makalös final med Star dust som orsakar ståpäls. Bättre kan det inte bli där Hallbergs lätta vänsterhand är en upplevelse av mått.

Trio Con Tromba plays Georg Riedel presentar en variationsrik mix av Riedels musik. Intrikata Enfant terrible slår på direkten in dörrar där det snabba tempot verkligen sätter musikerna på prov. Gnistrande solon kommer från alla och Riedels bas är en aldrig sinande dynamo. Svalkan träder så in i den eftertänksamma Bo Brand där den känsliga trumpeten är vackert intagande.  

De nämnda melodierna bidrar till skivans höga personliga klass där lekfullhet är en viktig komponent. Jag vill också nämna Sold I Musik som kom till när Georg och Jan gjorde en repmånad tillsammans. Drar mig till minnes att jag såg paret spela sviten i Stockholms konserthus i slutet av 1959.

Svitform har även Trilogi där satsen Samba Joyce får en luftig tolkning fortfarande med Riedel som rytmisk katalysator. Listigt spelande är Jan Allan i Absolution där jag känner fläktar från Lennie Tristanos nejder. I Eclair har Georg och Bengt en yster lek som fastnar på näthinnan. Får jag lov avslutar Riedelkavalkaden.

Trio Con Tromba plays Bengt Hallberg kunde knappast fått en lämpligare ouvertyr än den snärtigt kinkiga Bilingual. Här rekommenderas bälte på. El Sippo får så här en reunion. Temat spelas av piano och bas innan Jan Allan tar över sticket. Grandiost solopiano av Hallberg hörs i Intermezzo som Radiojazzgruppen hade i sin mapp. Med harmonsordin färgar Allan It was nothing där temat har paralleller till Modern Jazz Quartet. Jag tänker närmast på John Lewis mästerverk Django.

Turning around blir i sin rena enkelhet en estetisk skönhet. I sviten Trilogi finns Waltz-A-Nova och man kan njuta av Jans spel med harmonsordin i Royal rendez-vous. I Horse´s neck frapperas man av samförståndet musikerna emellan.

Trio Con Tromba plays Standards innehåller fjorton melodier. Bland evergreenskrivarna Jule Styne, Hoagy Carmichael, Cole Porter, George Gershwin och Sy Oliver. Rena jazzskrivare är Sonny Rollins, John Lewis, Steve Swallow och Cecil Bridgewater.

Här är musikanterna på ett anslående spelhumör där Sy Olivers Opus 1 får en humoristisk men fullödigt spelad version. Samma med Irving Berlins Top hat. Att höra Hallbergs glimten-i-ögatspel i Sonny Boy och Allans restriktivt balanserade sweetspel ger poäng. I fall in love too easily får en mycket intim tolkning. Raden på förträffliga insatser kan bli hur lång som helst.

Behagar gör hela produktionen som är helproffsig inklusive texthäftets upplägg. Helt enkelt hög klass på alla plan.

Göran Olson