Dane, Chris – sångare

25 september 1920 – 3 juni 1993

DaneChris

Chris Dane (egentligen Helge Guldbøg) föddes i Köpenhamn och kom till Sverige hösten 1945 på turné med trombonisten Peter Rasmussens orkester. Efter ett bråk med Rasmussen om gaget blev han kvar i Stockholm och engagerades, under namnet Helge Guldbog, som uppmärksammad vokalist i Lulle Ellbojs orkester på Vinterpalatset.

I Danmark hade han under några år medverkat i och gjort grammofoninspelningar med orkestrar som Svend Asmussens, Harlem Kiddies, Kai Ewans, Bent Fabricius-Bjerres och Niels Foss. Han var vid den här tiden ganska ensam om att odla en utpräglat amerikansk ”crooner-stil” med sångare som Bing Crosby och Frank Sinatra som förebild.

Efter ett par säsonger med Ellboj for han till Paris och sjöng ett år på nattklubben Lido där han tog sig artistnamnet Chris Dane. 1948 återvände han till Stockholm och sjöng då med Simon Brehms band på Salle de Paris och därefter med Carl-Henrik Norin på Nalen.

1950 prövade han lyckan i USA och i New York sjöng han med bland andra Freddy Martins och Frankie Carles orkestrar. Han deltog också i TV-shower i New York och i Philadelphia där han framträdde flera gånger tillsammans med Rosemary Clooney. I Hollywood vann han en vokalisttävling i TV och var sedan med och sjöng på ljudbandet till Danny Kaye-filmen ”På Rivieran”.

Men det var svårt att etablera sig i USA och när hans hustru blev sjuk återvände de till Sverige 1952. Han sjöng då några månader med Thore Ehrling på Bal Palais och gjorde flera skivor med honom och även med Simon Brehms stora studioband.

Större delen av 1950-talet turnerade han sedan med egna grupper i Folkparkerna på somrarna, och till olika dansrestauranger under vintrarna. I slutet av 1950-talet framträdde han vid konserter och radiosändningar med Harry Arnolds Radioband och delade då vokalistjobbet med Monica Zetterlund.

Han återgick sedan till att turnera med egna smågrupper. Han betraktade sig inte själv som någon jazzsångare men tyckte om att arbeta i jazziga sammanhang. Han tog gärna tillfälliga ströjobb och ibland månadslånga engagemang som till exempel med Nelson Riddles och med Lasse Samuelssons orkestrar på Atlantic i Stockholm och i olika sammanhang med musiker som Arne Domnérus och Putte Wickman.

De sista tio åren sjöng han huvudsakligen med Sven Sjöholms orkester i Göteborg.