Swärd, Anders – trumpetare

30 oktober 1922 – 4 januari 1968

SwardAnders

På 1940-talet utgjorde Anders Swärd tillsammans med Nisse Skoog och Rolf Ericson den omtalade trumpetsektionen i Lulle Ellbojs storband på Vinterpalatset i Stockholm. Under åren med Ellboj blev han känd för sitt välbalanserade, tidlöst lyriska solospel.

Anders Swärd föddes i Stockholm. Han utbildade sig i skolorkestern och spelade senare med amatörorkestrarna Carlton och Owe Kjell. Våren 1943 kom han in i mer professionella kretsar genom engagemang i Miff Görlings orkester och under sommaren hos Seymour Österwall på Gröna Lund.  

Yrkesmusiker blev han på allvar när han på hösten samma år kom till Lulle Ellbojs nybildade storband på Vinterpalatset. ”Hans välbalanserade och smakfulla solon på Vinterpalatset och vid olika swingklubbsmöten under de senaste åren har skaffat honom en mängd beundrare” skrev OJ i Svenskt stjärnalbum 1945. Vid de omröstningar som tidningen Estrad arrangerade blev han invald i elitorkestern 1945, 1947 och 1948.

Swärd stannade hos Ellboj tills denne lade ner orkestern 1947. Därefter spelade han kortare perioder med Arthur Österwall, Thore Ehrling, Leif Kronlund och andra.

Sommaren 1951 hade han ett eget band på Nöjesfältet på Djurgården. 1952–53 spelade han med Carl-Henrik Norin på Nalen och sommaren 1953 med Seymour Österwalls orkester. Därefter flyttade han till Varberg där han först arbetade på Hamnkontoret och senare på Stadsombudsmannakontoret. .

Han fortsatte dock att spela i egna och andras grupper, medverkade i Varbergs blåsorkester och framträdde även som kyrkomusiker. Så sent som hösten 1967 fick han ett stipendium för att studera Bach-trumpet för Göran Åkerstedt i Hovkapellet.

Artiklar:

Svenskt stjärnalbum, OJ maj 1945

CD:

Lulle Ellbojs Orchestra, Time for Jump 1944–1946 (Dragon)