Saxofonisten Zbigniew Namysłowski är död

Zbigniew Namysłowski (1939-2022)
Saxofonisten, kompositören, och bandledaren Zbigniew Namysłowski, en av Polens genom tiderna största jazzmusiker, dog den 7 februari 2022 vid 82 års ålder.

Namysłowski föddes den 9 september 1939 under dramatiska omständigheter. Strax efter andra världskrigets utbrott evakuerades hans höggravida mamma tillsammans med resten av familjen från Warszawa österut. Under resan satte värkarna igång, och lille Zbigniew föddes på tåget mitt under familjens exodus. Han förlorade båda sina föräldrar i kriget och uppfostrades av sin mormor.

Han var en genuin multiinstrumentalist och hade en fantastisk förmåga att snabbt bemästra vilket instrument som helst. Redan under studierna på musikskolan spelade han flitigt piano, cello, och kornett. Det blev dock trombonen han till slut valde när han började spela i olika polska dixielandband på 1950-talet. När han så småningom upptäckte modern jazz bytte han ut trombonen mot altsaxofon, som förblev hans huvudinstrument under resten av hans liv. Pianot, cellon, och flöjten lade han dock aldrig helt åt sidan, och dessa instrument har också haft en plats i hans skapande under hans långa musikaliska karriär.

Hans första band – Jazz Rockers – med bland annat den välkände polske jazzmusikern Michał Urbaniak på tenorsax grundades 1961 och spelade hardbop, inspirerat av Horace Silver. Året därpå åkte han som medlem i Andrzej Trzaskowskis band The Wreckers till USA. Hans var det första bandet från östblocket som fick uppträda på jazzfestivaler i Washington DC, New Orleans, LA, och framför allt i Newport, RI.

Efter sin återkomst till Polen bildade han en egen kvartett med bland annat pianisten Wlodek Gułgowski. Bandet blev historiskt när det som första band från andra sidan av järnridån reste till London för att spela in en skiva på det redan då världskända skivbolaget Decca. Resultatet blev det numera  kultförklarade albumet  Lola, utgivet 1964. På denna inspelning hittar man två viktiga inslag som kom att känneteckna Namysłowskis skapande ända fram till hans död. Det första var ett stort intresse för polsk folkmusik, som förblev hans viktigaste inspirationskälla genom åren, och det andra en förkärlek för udda taktarter.

När Krzysztof Komeda året därpå spelade in sitt mästerverk  Astigmatic (Muza) erbjöd han den unge saxofonisten Namysłowski en plats i sin kvintett. Där träffade han både trumpetaren Tomasz Stańko och trumslagaren Rune Carlsson. Efter Komedas tragiska död 1969 blev Namysłowski och Stańko de två huvudgestalterna och samtidigt motpolerna inom den polska jazzen under flera decennier. Medan Stańko konsekvent stod för frikonst förespråkade Namysłowski något helt annat; hans kompositioner var lekfulla, rytmiskt invecklade, och starkt influerade av polsk folkmusik.

Sedan 70-talet ledde Namyslowski många framgångsrika band som han turnerade flitigt med och uppträdde på festivaler på alla världens kontinenter. Hans band, som han bjöd mest unga musiker till, blev sedan inkörsporten till många av deras framtida musikkarriärer. En av dessa unga musiker var den numera välkände pianovirtuosen Leszek Możdżer. Namysłowski var inte heller främmande för andra musiksorter än jazz och samarbetade gärna med rockartister som inte sällan tolkade hans kompositioner. Han gillade också att förena jazz med klassisk musik, exempelvis i konstnärliga projekt som Mozart in Jazz och  Mozart Goes Jazz.

Under sin karriär spelade Namysłowski in dryga trettio skivor under eget namn. Winobranie (utgiven på engelska under titeln Wine Feast) (Muza), Kuyaviak Goes Funky (Muza), och  Dances (Polonia Records)  är bara några av dem. Han fick återkommande utmärkelser för flera av sina album som utnämndes till årets jazzskiva i den ledande polska jazztidskriften Jazz Forum. Som artist hade Namysłowski under många år den obestridda platsen som den bästa polska jazzmusikern och altsaxofonisten.

Han hade även starka band till Sverige och dess jazzscen. På 70-talet medverkade han på två album,  producerade av den gamle bandkamraten och pianisten Włodek Gułgowski, som på 60-talet bosatte sig i Sverige: Pop Workshop vol. 1 (Grammofonverket) med Janne Schaffer på gitarr och Song For Pterodactyl (Grammofonverket), med Tony Williams på trummor. På 80-talet träffade han gitarristen Ewan Svensson, som med sin trio kompade Namyslowski under hans Sverigeturnéer. Detta blev en början till  mångårig vänskap och många turnéer runt om Europa.

Namysłowski var aktiv ända in i det sista, och hade alltid många framtida projekt inplanerade. Hans bortgång, och tidigare Tomasz Stańkos (död 2018), samt pianisten Wojciech Karolaks (död 2021) visar tydligt att en viktig era i polsk och europeisk jazz oundvikligt närmar sig sitt slut.

Det vi kan trösta oss med är att de alla efterlämnade omfattande diskografier som vi kan glädjas åt även i framtiden.

Foto: Przemysław Jahr, under Creative Commons License