♥ Fredrik Ljungkvist Trio: Atlantis

Moserobie (www.moserobie.com)
Fredrik Ljungkvist, saxofoner, cl, Mattias Welin b, Jon Fält dr. Featuring Max Agnas, p, Sofia Jernberg vo, Göran Strandberg p. Insp. Atlantis Studio, Stockholm 24/19 2019.

Det är vackert. Ljungkvists ton famnar all musik. Det hörs mer av visa, folkton och klassiskt välljud än rå energi. Det hörs så tydligt när han spelar solo och ciselerar melodin, gör små utvikningar, lyssnar och tar aldrig i mer än som behövs. Hans långa solo är ett mästerverk minut efter minut. Med sång, vemod, infärgade toner som säger jazz tillsammans med längtan som säger folkton, visor. Hans klarinett är förförisk, skarpare och samtidigt drömskare. Ja, så kan jag förstås kommentera låt efter låt. Trion är tät och den får glimra extra tillsammans med sina gäster. Max Agnas hjälper till att sjösätta en fantastisk version av Monk’s Dream – inte för att den är nyskapande men den lyckas på djupet. Jernberg väver in sin röst med instrumenten i en komposition av Ljungkvist. Försiktigt snörar hon åt musiken tills den spänns så att den måste ta slut. Det är stor känslighet i en fantastisk röst.

Trion är ju en klassisk sättning med en väldig jazzhistoria att släpa på. Ljungkvist, Welin, Fält trivs utmärkt med det. Basen står som en stormast mitt i och trummorna broderar, svänger och gläds då det finns ett piano med. Strandberg tråcklar in sig i riktigt klassisk jazz som pendlar mellan tonmåleri, vässade klanger och det där litet återhållsamma som jag tycker är trions bästa märke. De går alltid fram till gränsen men håller kvar essensen. Det är ingen spräckmusik, de behöver inte visa upp sig på det viset, i stället mättar de känslorna med riktigt klassisk och mycket personlig jazztradition.

Thomas Millroth