Kjellvandertonbruket: Doom Country

Startracks (startracks.se)
Christian Kjellvander v, g, Dan Berglund b, Martin Hederos p, synt, vln, org, Johan Lindström pedal steel, g Andreas Werlin d, perc. Inspelad i Missionshuset i Österåker 21–22 augusti 2019.

EST möter Velvet Underground möter Nick Cave & The Bad Seeds är en kort men adekvat innehållsdeklaration. Och oj vad bra det här är. Det blir en väldigt speciell nerv kring det hela eftersom allt är inspelat i enda tagning. Är till och med säker på att jag hör några uppenbara fel spelade toner några gånger. Men det gör ingenting, för närvaron är total.
De fyra låtarna (den sista i tre delar) är dessutom alla skissartade kompositioner av Christian Kjellvander gjorda den 13 och 14 augusti 2019. Och sen arrangerad av densamme tillsammans med Tonbruket i en slags direktsändning. Så det har gått fort, väldigt fort. Texterna är naivistiska och Kjellvanders teatrala mörka röst gör sig utmärkt över Tonbrukets mjuka och runda ljudbild där Dan Berglunds murriga kontrabas är central och driver på med minimalistiska repetitiva krautrockiga basgångar och mönster.

Skivan är upplagd i klassiskt vinylformat med 40 minuter inklusive ett stopp för att byta sida. Sida ett börjar trevande för att sakta växa, och det blir så när det närmast är en enda lång improvisation kring grova ackordföljder, det tar ett tag och känna in varandra innan färdriktningen tagits ut. Så första sidan blir till en drömsk resa där de två olika stilar Christian Kjellvander respektive Tonbruket företräder sakta slås ihop till en, Doom Country.
Sida tvås Normal Behaviour in a Cutting Garden – Parts I, II, III är ett drygt 20 minuter långt stycke och albumets huvudnummer. En tonsatt berättelse kring en omfattande text om en resa där jag ärligt inte hänger med i alla turer. Men det är suggestivt, meditativt och behagligt hela vägen.

De är förvånande hur välgjort allt känns trots det hastiga skapandet. 2020 är inte gammalt, men är säker på att den här plattan är med på min årsbästalista när vi stänger 20-talets första år.

Anders Sundin