Bergcrantz, Sven ”Skägget” – pianist, kompositör, arrangör, pedagog

(29 mars 1931 – 23 januari 1998)

Han dyker upp som något av en röd tråd i den skånska jazzhistorien. Med sin kreativitet, sin musikaliska öppenhet och nyfikenhet kom han att samarbeta med och berika flera generationer musiker. Och när gästande solister behövde ett sydsvenskt komp var Sven Bergcrantz det självklara pianistvalet.

Sven Bergcrantz var född på Limhamn i Malmö, växte upp i Knislinge och blev som tonåring pianist i Hässleholmsbaserade Ove Halls sextett. Bandet spelade jazzmusik till dans och turnerade över hela Sverige.

I början av femtiotalet tog Bergcrantz pianolektioner av Kjeld Bonfils i Köpenhamn och senare vidareutbildade han sig vid Musikkonservatoriet i Malmö. Musikervännerna gav honom smeknamnet ”Skägget”, ett namn som höll i sig även sedan han slutat göra skäl för det.

Från femtiotalets mitt ledde han egna smågrupper, bland annat en med Erik Nilsson på vibrafon och barytonsax, ibland med Östen Warnerbring som sångare och klarinettist.

Han började också tidigt att arrangera och komponera; en del av hans låtar spelades även av andra orkestrar och en, ”Ralph’s scalp”, gjordes på skiva 1957 av Putte Wickman. Sedan han bildat familj flyttade Bergcrantz 1962 till Kisa, där han arbetade som musiklärare och kantor samt ledare för en kör och olika instrumentalensembler.

Åter i Malmö hade han 1976–81 niomannagruppen Mamba, som spelade rock- och latininfluerad jazz och innehöll bland andra trumpetaren Tim Hagans och de äldsta sönerna Bergcrantz, Håkan och Thomas, på tenorsax respektive trummor. 1983-87 ledde han också en mycket uppmärksammad tentett med vilken han bland annat framträdde på jazzfestivalen i Havanna på Kuba 1985.

Med sina söner, där den yngste, Anders, tillkom som trumpetare, hade Bergcrantz också en egen kvintett, och senare ledde han en grupp med sångerskan Elisabeth Melander. Från 1976 och fram till sin pensionering var han lektor vid Musikhögskolan i Malmö där han undervisade i piano.