Ångestväckande och trevligt på en gång

Ostergaard_Alvesta_1_BoGranefelt

Den fina danska slagverkaren Michala Östergaard-Nielsen (Television Pickup, Nuaia, Midaircondo) har samlat en aningen udda instrumenterad kvartett för att spela fritt improviserad musik. Kvartetten har varit ute på en mindre svensk turné, med två kvällar på Glenn Miller Café i Stockholm i förra veckan. Därefter klev man av tåget i Alvesta för en spelning i lördags. Ett utsnitt från fredagens konsert på Glenn Miller fanns med i P2 live jazzfest, som kan höras via Sveriges Radios hemsida.

Det lite udda med Östergaards Art Quartet är att den innehåller två trumpetare. Vad jag förstod av ett kort samtal med Östergaard i pausen mellan två långa set i Alvesta, så var det mer en tillfällighet att det blev så.

Norrmannen Per Jörgensen var med i en trio som också inkluderade den franske gitarristen Marc Ducret och som framträdde på Fasching i Stockholm för något år sen. Kasper Tranbergs namn dök upp och Östergaard tänkte att det skulle kunna bli ett intressant sound med två ganska olika trumpetare.

Vilket i lördags visade sig vara en helt korrekt bedömning. Med Ducrets tekniskt skickliga och varierade gitarrspel och Östergaards mycket personliga trum- och slagverks-spel så lät kvartetten som inget annat man hört förut. Fantastisk och överraskande musik inom den mer ”föreställande” underavdelningen inom fri improvisation.

Jörgensen varierade mellan dramatiskt trumpet-spel och ordlösa vokala insatser och Tranberg växlade mellan trumpet, kornett och flygelhorn i sitt solospel.

Två rätt olika trumpetare, där Jörgensen hade en hårdare, mer fragmenterad spelstil, medan Tranberg var mer logiskt-konverserande. Speciellt mot slutet av andra set spelade Tranberg ett långt och innehållsrikt solo, där Jörgensen bidrog med långsamma rytmiska markeringar från en mindre trumma som han hade i knäet.

Ducrets spel var ständigt föränderligt från snabba tekniskt skickliga löpningar till ögonblick där han mest skapade klanger.

Ostergaard_Alvesta_2_BoGranefelt

Med volym och effektpedaler kunde han också variera styrkan i ljudet så att det ibland lät som ljudet kom från en plats på andra sidan gatan. Lite av samma effekt som en sordin skapar på en trumpet. Ibland spelade han mer rockbaserat och Östergaard övergick då snabbt från mer försiktigt och subtilt spel till tungt och hårt rytmiskt markerat komp. Dramatiskt och roligt!

Kul när man ser och hör fritt improviserad musik live är också att följa kommunikationen mellan musikerna. Jörgensen hade ett rikt minspel och olika gester när han lyssnade till spelkamraterna. Ibland satte han upp ett förvånat finger i luften, som om han kommenterade – ”ja just det!! SÅ kan man också spela, intressant!”.

Musikerna bytte också om i positionen som den som kom med ett nytt uppslag som plötsligt förändrade musiken. En kort signal från Ducrets gitarr, ett ordlöst utrop från Jörgensen och musiken tog en annan riktning. Just den aspekt som är svår att ”se” när man hör en inspelning av fri improvisation.

Fantastiskt rik och spännande musik som självklart inte är helt enkel att ta till sig. I lördags i Alvesta var det som alltid en rätt stor publik som gissningsvis kom av nyfikenhet, utan att egentligen veta vad som väntade i musikväg. Av dessa var det några som gick i pausen, men majoriteten stannade kvar även för ett andra set.

Östergaard Art Quartet spelar musik som väcker känslor och reaktioner och tankar. Både trevliga och ångestväckande. Så som konst väl alltid ska vara??

Text: Jan Strand
Foto: Bo Granefelt

 

Alvesta Jazz & Blues 26 nov

Östergaard Art Quartet