Avishai Cohen: Two Roses

Avishai Cohen

Two Roses

Naïve / Believe (Naxos)

Avishai Cohen voc, b, elb, minimoogsynth, Mark Guiliana dr, Elchin Shirinov p, Alexander Hanson dir, Gothenburg Symphony Orchestra. Insp. Göterborg Konserthus, januari 2020.

Den israeliske basisten, sångaren och kompositören Avishai Cohen har skapat starka band till Sverige genom åren – från det stora genombrottet på Stockholm Jazz Festival 2006 till fullsatta klubb-, konserthus- och festivalspelningar. De flesta av hans skivor är inspelade i Lasse Nilssons Nilento Studio i Kållered.
År 2020 i samband med att Cohen fyllde 50 år skulle världsbasisten ge sig ut på en längre världsturné döpt till 50:50:50. Med 50 konserter i 50 olika länder. Målet var att förena människor från olika kulturer med musiken. Idén började formas redan 2013 av Cohens manager när Cohen spelade in sitt album Almah (Parlaphone) med sin trio och en liten kammarensemble med stråkar och oboe. Coronapandemin grusade dock till stora delar planerna. Endast 10 av de 50 planerade konserterna kunde genomföras.  Turnépremiären ägde rum på Göteborgs Konserthus tillsammans med 92 personer starka Göteborgs Symfoniorkester under ledning av Alexander Hanson. Nilento var på plats och spelade in konserten som nu resulterat i albumet Two Roses.

De fjorton låtarna som presenteras, flertalet välbekanta stycken skrivna av bandledaren själv, visar upp det musikaliska signum världsbasisten arbetat fram genom åren: en omfångsrik lyrisk jazz med inslag av nutida klassisk musik som han färgar med folkmusiken från sitt hemland men också från andra delar av världen.  Många av låtarna har olika textur och är omarbetade från originalversionerna, endast de skarpaste konturerna har bevarats.

Trions samspel är genomgående dynamiskt och tight. Sofistikerat och passionerat vävs de rytmiska och melodiska mönstren in i varandra, där alla variabler utnyttjas maximalt.
Shirnov har en framträdande roll och besitter en härlig spänst och en häpnadsväckande idérikedom i sitt spel, särskilt på två av albumets starkaste spår, drabbande Arab Medley och Emotional Storm. Cohens roll är mer kollektiv även om han lyser starkt med några distinkta solon. Guliana bär en mer underordnad roll, men trakterar sina slagverk med största inlevelse som när han får veckla ut sig i ett distinkt trumbreak på suggestiva Alon Besela. Symfonikerna sparar inte på krutet, tar ut svängarna ordentligt i svulstiga, frodiga arrangemang. Mest njutbart är dock när orkestern växlar ner på tempot något och arbetar både i sidled och på djupet som i den sköra och skira Nature Talking och på tolkningen av Seven Seas (bonusspår och endast tillgänglig på den utökade vinylutgåvan).

Själva titelspåret fungerar som en metafor för albumets fusion av jazz och den symfoniska världen.
Cohen är ett stort fan jazzstandards, som han vill sätta sin prägel på genom personliga arrangemang som när han intar crooner-rollen på Eden Ahbez Nature Boy och Thad Jones A Child is Born. Cohen balanserar elegant och rutinerat såväl de större som mindre formaten, valet av samarbetet med Göteborgs Symfonikerna är samtidigt ett uppriktigt uttryck för hans önskan att jobba genrelöst.

Patrik Sandberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.