(31 maj 1906 – 21 augusti 1969)
Erik Ekholm var på sin tid en av landets mest anlitade kompgitarrister men spelade sällan eller aldrig solo. Sitt smeknamn ”Greven” fick han på grund av sitt verserade sätt och sin alltid oklanderliga klädsel.
Han föddes i Stockholm. Efter avslutad skolgång gick han en tvåårig kurs i finmekanik och fick så småningom arbete på L. M. Ericsson. Anledningen till att han började spela var att han 1923 vann en mandolin på lotteri. Han började då ta lektioner, men övergick snart till banjo och lite senare till gitarr.
Han blev snart flitigt anlitad för ströspelningar och som vikarie i olika band, bland annat med Paramount Orkestern på Haga Musikkonditori och med Lasse ”Bob” Laine på danssalongen Tre Lyktor.
Till slut gick det inte att kombinera det dagliga arbetet med spelandet och 1933 blev Ekholm yrkesmusiker på heltid när han engagerades till Henry Mortons orkester på Bal Palais. Sommaren 1934 turnerade han i Folkparkerna med Hanns Bingangs orkester. Därefter spelade han av och till med de flesta dansorkestrarna i Stockholm innan han 1936 kom till Håkan von Eichwalds orkester, där han stannade till 1939. Han spelade sedan ett par år med Seymour Österwall på Nalen men arbetade därefter huvudsakligen som lärare i gitarrspel vid ABF.
Artiklar:
Svenskt Stjärnalbum, OJ 6/1939
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
