Meny
20 augusti 1913 – 7 december 2008
I OJs Svenskt stjärnalbum 1942 fick trombonisten Sture Green beröm för sin friska, flytande stil och sin förmåga att spela såväl sweet som hot. Det gjorde han i flera av de mest kända dans- och revyorkestrarna.
Sture Green föddes i Stockholm och började spela efter att han som tioåring fått en fiol i julklapp. Sedan han slutat skolan började han vid mitten av 1920-talet att arbeta på kontor men spelade samtidigt i olika amatörorkestrar.
Han tog upp trombonen vid mitten av 1930-talet men höll fortfarande fast vid fiolen när han sommaren 1936 medverkade i orkestern på Hamburger Börs. Året därpå blev han yrkesmusiker och reste på turné med Ramblers orkester; nu blev trombonen hans huvudinstrument men han behöll livet ut fiolen som biinstrument. Med i Ramblers var också hans yngre bror trumpetaren Gunnar Green, och bröderna följdes sedan åt i flera år.
1939 spelade de med Lulle Ellboj på Gröna Lund och påföljande vinter med Macce Berg på Hästskobaren i Stockholm. Därefter spelade Sture i exempelvis Sune Lundvalls och Gösta Jonsons orkestrar innan han 1944 kom till Gösta Törner på Avalon. Säsongen 1946-47 spelade han med Lulle Ellboj på Vinterpalatset: i en jazzkrönika i Afton-Tidningen i oktober 1946 skrev ”Spisman” om en radiosändning med många fina insatser ”men priset för kvällen togs av Sture Green i Spike Hugues ’Nocturne’ – ett strålande sweetsolo.”
Sture Green spelade sedan med bland andra Sam Samson och Walter Larsson och var 1952–58 med i Knäppupp-revyns orkester innan han 1959 övergick till civilt jobb på ett exportföretag.
Artiklar:
Svenskt stjärnalbum, OJ augusti 1942
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
