Johansson, Åke – pianist, kompositör

(30 januari 1937 – 19 mars 2011)

Han var en av våra mest betydande musiker i beboptraditionen, även mycket efterfrågad och uppskattad av internationella jazzgäster. ”Hans improvisationer har konturfast skärpa, och varje idé eller motiv tycks föda nästa i ett melodiskt flöde, buret av pregnanta ackordföljder och en omutligt pulserande swing”. Så skrev Albrekt von Konow om Åke Johanssons pianospel i OJ:s januarinummer 1998.

Han föddes i Kalv, en ort i Svenljunga kommun. Han var blind sedan födseln och 1944 kom han till Tomteboda Blindinstitut i Stockholm där han vid sidan av skolarbetet, som så småningom ledde fram till realexamen, också fick musikundervisning och studerade till pianostämmare. Tanken var först att han skulle bli organist, men sedan han hösten 1949 i Tennishallen i Stockholm hört Earl Hines med Louis Armstrongs drömsextett var det pianot som gällde. I början av 1950-talet gick han på Nalen och lyssnade på Carl-Henrik Norins och Arne Domnérus orkestrar och ganska snart kom han också själv ut i Stockholms jazzliv.

Där jammade han med unga musiker som Torbjörn Hultcrantz, Björn Netz, Bernt Rosengren och Kurt Lindgren och ett tag spelade han även dixieland med Mau Mau Jazz Band. Han fick också tillfälliga spelningar och turnéjobb med mer etablerade musiker som till exempel George Vernon. Han var dessutom en flitig spisare och det var inom beboptraditionen han kom att trivas bäst sedan han lyssnat på musiker som Charlie Parker och Dizzy Gillespie och influerats av pianister som Bud Powell och Thelonious Monk.

1956 utexaminerades han från Tomteboda och flyttade då till Borås, där han fått jobb som pianostämmare. I Borås började han snart att spela med lokala dansband och även som restaurangmusiker. Tidigt fick han också kontakt med trumslagaren Anders Söderling och 1958 ställde de tillsammans med basisten Göran Eriksson upp i TV-jazzen och vann finalen på Cirkus i Stockholm.

Ganska snart fick Åke också många spelningar i Göteborg, i början ofta med Börje Svensson på bas och Anders Söderling på trummor. Snart fick de också kompa olika solister; det började 1963 på Don Pedro, med musiker som Archie Shepp, Rolf Billberg och Leo Wright. Och året därpå kompade de Dexter Gordon i TV-programmet ”Jazztrumpeten”.

I Göteborg fungerade han snart som huspianist på klubben Artdur, och efter några år med varierande medmusikanter bildade han en egen permanent trio, med musiker som Lars-Urban Helje bas och Conny Sjökvist trummor, senare även andra, länge med Kjell Jansson på bas och trumslagare som Göran Levin, Leroy Lowe och Rune Carlsson.

Åke med sin trio var ständigt efterfrågad som kompgrupp, inte minst av gästande utländska musiker. Under de kommande årtiondena spelade de på konserter och turnéer med bland andra Lucky Thompson, Toots Thielemans, Art Farmer, Booker Erwin, Clark Terry, Doc Cheatham, Rolf Ericson-Cecil Payne, James Moody, Pepper Adams, Blue Mitchell, George Coleman och flera gånger med Chet Baker, bland annat på en nästan månadslång turné, och även ett femtiotal spelningar med Dexter Gordon.

Också på hemmaplan i Borås och i Göteborg var han flitigt verksam i olika lokala grupper. På sextiotalet med bland andra Ragnar Nilssons kvartett, på sjuttiotalet med Jan Forslunds och Ove Johanssons sextett och på 80- och 90-talen med flera grupper, som Borås Jazzensemble, Metrokvintetten och tillsammans med vännen Anders Söderling i olika kombinationer, bland annat i Bird Feeders. Han anlitades också av Borås Stadsteater; 1975 skrev han till exempel musiken till ”Tjejen i Aspen”, en barnpjäs av Staffan Göthe. Och i teaterns uppsättningen av ”Linje Lusta” spelade han barpiano i amerikansk sydstatsmiljö.

När Gunnar Lindgren 1968 startade Opposite Corner var Åke med redan från början. Efter något år avlöstes han av Bobo Stenson men efter ytterligare ett par år återvände han och var sedan med ända tills gruppen 1986 gjorde sina sista reguljära spelningar. 1976 utsågs Opposite Corner till att göra det årets Jazz i Sverige-lp på Caprice Records. Med priset följde också en turné arrangerad av Rikskonserter.

Åke var även en utmärkt kompositör och skrev en lång rad melodier som inte bara spelades av hans egen trio, utan även av andra grupper han medverkade i. Han var dessutom oerhört flitig. När han inte framträdde med sin egen trio kunde han plötsligt höras på duo med Red Mitchell eller dyka upp på turné med musiker som Gunnar Siljabloo Nilsson eller med Lars Gullin och Göteborgs Kammarkör eller med Stefan Isakssons kvartett.

Åren 1981-86 ingick han också tillsammans med Bosse Broberg i Christer Boustedts Quintet, CBQ, som med skivan Christer Boustedt plays Thelonious Monk på Dragon fick OJ:s Gyllene Skivan 1983. Efter Christers död 1986 fortsatte CBQ nu som Contemporary Bebop Quintet och med Stefan Isaksson som saxofonist. Utöver spelningar runt om i Sverige framträdde gruppen flera gånger i Grekland, 1992 gästspelade man i Sydafrika och 1998 i Israel.

Från 1985 var Åke dessutom med i Maffy Falays band som på fredagarna under flera år spelade på restaurang Lilla Maria i Stockholm och även framträdde på festivaler i Istanbul 1994 och 1997. Från 1974 och framåt gjorde Åke dessutom ett flertal skivinspelningar med sin trio, varav plattan Encore på Dragon fick OJ:s Gyllene Skivan 1988.

2007 drabbades han av en svår stroke och kunde inte längre framträda offentligt. Men sluta spela helt kunde han inte. När vännerna Börje Svensson och Anders Söderling med bas och trummor besökte honom på vårdboendet kunde han, med obruten känsla för musiken, fortfarande prestera välformulerade solon, men nu bara med hjälp av höger hand.

I OJ:s majnummer 1989 sa Åke: Det viktigaste är väl att komma ihåg att vi alla tycker om musik, både musiker, kritiker och publik. Det som är viktigast är ju kärleken till musiken.

Artiklar:

Litet porträtt, OJ 4/1970

Rune Carlsson och Åke Johansson, Musikanter emellan, OJ 5/1989

Alltid kul att spela, OJ 1/1998

Notsamling:

29 kompositioner av Åke Johansson (Sten Bergman, Stockholm 1996)

Cd i urval:

1977 Åke Johansson, Trio -77 (DIW – Dragon)

1983 Stefan Isaksson, Live! (Dragon)

1983 Chet Baker, Live In Sweden (Dragon)

1983 Christer Boustedt Quintet, Plays Thelonious Monk (Dragon)

1985 Christer Boustedt Quintet, Blues Ballads & Bebop (Dragon)

1985 Åke Johansson Trio with Chet Baker & Toots Thielemans, Chet & Toots (Dragon)

1985 Åke Johansson Trio, Born To Be Blue (Dragon)

1987 Åke Johansson Trio, Encore (Dragon)

1989 CBQ, Circles & Triplets (Dragon)

1993 Maffy Falay, Hank’s Tune (Liphone)

1993 Åke Johanssons Kvartett (Jazz Noll)

1997 Åke Johansson, The Spinning Top (Dragon)

2012 A tribute to Åke Johansson (Imogena)

10 kompositioner av Åke arrangerade av Bernt Rosengren och inspelade i Göteborg av en oktett med vänner till Åke, däribland Bernt Rosengren och Anders Söderling.

Utmärkelser:

1975 Jan Johanssonstipendiet

1997 Radions Jazzkatt (kategorin Årets Guldkatt)

2003 Christer Boustedtstipendiet

2006 Boråsambassadör