11 maj 1917 – 6 mars 1978
”En av våra mest tekniska swingpianister. Flytande och musikaliskt spelsätt… Alltför okänd bland publiken…”, skrev tidningen Expressen i december 1945 om Thord-Arne Nilsson, som var uppskattad bland musiker men aldrig blev något känt namn.
Thord-Arne Nilsson föddes i Kristianstad och när han var 10 år flyttade familjen till Malmö, där han året därpå började studera piano. Han var tidigt på det klara med att han skulle bli musiker och vid Konservatoriet studerade han orgel och harmonilära.
Redan som 14-åring spelade han dansmusik i Lund och 1938-39 var han repetitör och biträdande kapellmästare på Hippodromteatern i Malmö. Därefter började han hos Gösta Tönnes orkester och för den skrev han huvuddelen av arrangemangen; en annan orkestermedlem och arrangör hos Tönne vi samma tid var Carl-Henrik Norin.
1943 flyttade Nilsson till Stockholm och fick engagemang hos Sam Samson. Han spelade sedan med Miff Görling på La Visite, turnérade med Tony Mason, spelade ett par säsonger med Sten Axelsson på Avalon och turnerade med Casper Hjukström och andra fram till slutet av 1940-talet. Förutom piano spelade han vibrafon som biinstrument. I september 1947 gjorde han i eget namn två 78-varvsskivor för Columbia; i övrigt medverkade han bara på ett fåtal skivor, bland annat med Erik Frank, Miff Görling och Emil Iwring. Från mitten av 1940-talet och in på 1950-talet skrev Thord-Arne Nilsson en rad arrangemang till populärmelodier och jazznummer för både skivinspelningar och för musikförlag, som sålde dem i tryckt form.
Därefter var han mest sysselsatt som restaurangmusiker runt om i landet. Så småningom tog han pianopedagogexamen i Stockholm och från 1973 var han lärare vid kommunala musikskolan i Ulricehamn.
Artiklar:
Svenskt stjärnalbum, OJ februari 194
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här