Österwall, Irmgard – sångerska

18 augusti 1914-31 december 1980

Irmgard Österwall framträdde med sina äldre bröder Seymour och Arthur, bägge orkesterledare, men hade också en egen karriär, och var faktiskt först bland syskonen att etablera sig hos en större publik.. Kring 1940 ansågs hon vara en av de bästa svenska sångerskorna i mer rytmisk stil.

Hon medverkade i ett amatörteatersällskap 1932 innan hon debuterade som sångerska i mer rytmisk, jazzmusikalisk stil med  Gösta Jonssons orkester på Phönix Bar i Stockholm 1934.  Från 1936 framträdde hon med Radiotjänsts nystartade dansorkester under ledning av Sune Waldimir och blev på det sättet populär hos en stor radiopublik.

1938-42 gjorde hon en rad populära skivor för olika grammofonbolag med orkestrar ledda av bland andra Sten Axelsson, Einar Groth, Arne Hülphers (bland andra  Bei Mir Bist Du Schön, en av tidens stora schlagermelodier),Thore Ehrling (till exempel Ovan regnbågen, svensk version av Over The Rainbow), Thore Jederby, Jay Elwing och brodern Seymour (bland andra A Tisket, A Tasket, Ella Fitzgeralds paradnummer).  Hon var också  engagerad med bland andra Malte Johnsons orkester på Hamnpaviljongen i Helsingborg och Ramnaparken i Borås, samt med Sven Sjöholms orkester i Göteborg.

Med Seymours orkester framträdde hon på Nalen i Stockholm, och sommaren 1944 reste hon landet runt som vokalist med brodern Arthurs kvintett, som i övrigt innehöll Rolf Ericson, Arne Domnérus, Thore Swanerud och norske trumslagaren Pete Brown. Därefter glesnade hennes engagemang och hon lämnade artistbanan helt i början av 1950-talet, då hon gifte sig och fick efternamnet Catoni.

Artiklar:
Irmgard Östewall (nekrolog) av Arthur Östewall, OJ 2/1981