Wallin, Per Henrik – pianist, kompositör

17 juli 1946 – 15 juni 2005

Per Henrik Wallin var född och uppvuxen i Karlsborg, och när han kom till Stockholm 1973 via Lund och Örebro med flera platser, hade han bakom sig bland annat perioder som tennislöfte på landslagsnivå och litteraturkritiker i flera tidningar.

Han hade också spelat piano länge och mycket, i tonåren bland annat beledsagad av trumslagaren Sven-Åke Johansson. 1962 rymde han vid ett tillfälle hemifrån för att få uppleva Bud Powell som just då gästspelade på Gyllene Cirkeln i Stockholm. Vid mitten av 1970-talet trädde han fram med en trio, som spelade en intiutivt uppbyggd improvisationsmusik av ett slag, som aldrig tidigare hörts i vårt land: Lars-Göran Ulander spelade saxofon, Peter Olsen trummmor.

Än mer betydelsefull blev Wallins trio med Torbjörn Hultcrantz bas och Erik Dahlbäck trummor som 1978–88 turnerade flitigt och spelade musik som egensinnigt och inte sällan drastiskt rörde sig från schlager och klassiska örhängen över jazzens standardlåtar och bebop-schabloner till helt fria partier, alltid med en stark betoning av det rytmiska; Leif Wennerström var de sista åren gruppens trumslagare.

Parallellt framträdde Wallin som pianosolist i en virtuos stil som avslöjade en stark kärlek till bland andra Art Tatum (vars manér han med bländande teknik kunde efterlikna), Bud Powell och Thelonious Monk och med omtumlande musik somvar fylld av patos, värme och humor.

Han ledde även större ensembler, från kvintett till tolvmannaband, som spelade hans kompositioner och arrangemang; där ingick bland andra saxofonisterna Stefan Isaksson och Christer Boustedt. Med sin hustru skådespelerskan och regissören Sara Salminen gjorde han också sällsamma, dramatiska föreställningar där text och musik integrerades i ett gemensamt agerande.

1988 föll Wallin ut genom ett fönser och skadade ryggen så svårt att han blev förlamad från bröstet och nedåt. Efter lång sjukhusvistelse kom han successivt igen som pianist, sittande i specialgjord rullstol. Han gjorde flera nya skivor och ledde både små och stora grupper, på senare år ofta med sonen Harry Wallin (född 1979) vid trummorna.

Han vidgade också sin musikaliska krets med både äldre och yngre musiker; i hans grupper ingick såväl Bernt Rosengren som Jonas Kullhammar. 2002 kom cd:n ”Tiveden” med Per Henrik Wallin and His Gang, inspelad på STIMs märke Phono Suècia och belönad med OJs Gyllene Skivan som det årets bästa svenska jazzutgåva.

Så sent som ett par månder före sin död framträdde Wallin och hans stora grupp på biografen Tellus i Midsommarkransen. Kort därefter accellererade den cancer som ledde fram till hans död.

CD:

Per Henrik, Deep in a Dream (Dragon)
Per Henrik Wallin Trio, Dolphins, Dolphins, Dolphins (Dragon)
Per Henrik Wallin Trio, Where Is Spring (Dragon)
Tiveden (Phono Suècia)
Velodromer (Moserobie)

Artiklar:
Per Henrik Wallin, del 1, OJ 12/1979
Per Henrik Wallin, del 2, OJ 1/1980
Per Henrik Wallin, del 3, OJ 2/1980
Utan kompromisser, OJ 7-8/1998
Det viktiga är arbetsglädjen, OJ 2-3/2003