(24 oktober 1912– 28 mars 2005)
James ”Jimmy” Woode Sr var född i USA och ingick i Austin Coles amerikanska grupp The Harlem Madcaps, som engagerades av Folkparksstyrelsen för turné sommaren 1947. I OJ 6/47 presenterades dess pianist Jimmy Woode som ”Dizzy Gillespie-fantast”, och för många i Sverige blev hans pianospel den första kontakten med bebop-stilens tonspråk.
James Woode blev kvar i Sverige och framträdde bland annat på Nalen tillsammans med sångaren Nat Shell (som kallade sig Kosto Kilroy), gjorde skivor 1950 med Toots Thielemans och Zoot Sims, skymtade i några filmer, men var framför allt kringresande restaurangpianist och ledare för egna tillfälliga orkestrar.
Han arbetade också som musiklärare och bosatte sig så småningom i Borås, där han de sista åren bodde på ett vårdhem. Jimmy Woode var yngre bror till William Henri Woode (1909-94), på 1930-talet bland annat arrangör för Earl Hines orkester och medkompositör till kända swinglåtar som Rosetta, Broadway, Scuttlebutt och Bumble Bee Stomp.
Basspelande sonen James ”Jimmy” Woode Jr (1928-2005) spelade hos Duke Ellington 1955-59 och var därefter även han bosatt i Sverige en tid i sextiotalets början.
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
