DARIUS JONES /MATTHEW SHIPP Cosmic lieder

DariusJonesMatthewShippCosmiclieder
Recenserad i OJ 4-11

 

DARIUS JONES /MATTHEW SHIPP
Cosmic lieder

Bleed – Ultima Thule – Zillo Valla – Multiverse – Mandrakk – Overvoid – Weeja Dell – Motherboxxx – Black lightning – Nix Uotan – Jonesy – 4-D vision – Geh-Jedollah

AUM Fidelity AUM 066/Forsyte, 40 min.

Darius Jones as, Matthew Shipp p.
Insp i New York 29 okt 2010.

••

Kosmiska lieder är en allvarlig sak tycks duon Darius Jones-Matthew Shipp anse. Den kosmiska musik de skapar tillsammans är dov och dystymisk, kosmos är ingen rolig plats. Och det kan man väl hålla med om, inget syre och kallt som tusan om inte solen är framme och då är det alldeles för varmt.

Men var finns glädjen över att upptäcka något nytt? Är det inte därför som triljoner pengar har offrats för att vi ska kunna komma längre ut i universum?

I vilket fall som helst så är den musik som Jones-Shipp skapar svår att tycka om. Det är abstrakt och dystert, mollstämningen ligger tung och hindrande för musikalisk glädje.

Långt borta från den spelglädje som Darius Jones utstrålade i den debut-cd i hans namn som jag recenserade för något år sen (Man’ish boy, AUM Fidelity). Hans spel är fortfarande intressant, men hans ton låter knuten och återhållen, kanske tagen av stundens allvar.

Matthew Shipps pianospel hör mer hemma i nutida konstmusik än i jazzfacket. Musiken består av tretton korta skisser, vilket gör att man kan höra detta i mindre bitar. Kanske ett bättre sätt att lyssna till detta album. Hört i ett svep är det svårt att undvika en viss nedstämdhet.

Jan Strand