Diverse artister: Celebrate Ornette

Song X (www.ornettecoleman.com)
Ornette Coleman as, Geri Allen p, Laurie Anderson vln, Nels Cline g, Thurston Moore g, Denardo Coleman d, Flea b, Jason Moran p, Henry Threadgill sax, fl, Pharoah Sanders, ts, Cecil Taylor v, p, John Zorn as, Bill Laswell b, David Murray ts, Bruce Hronsby p, James Blood Ulmer g, Patti Smith v, kl, Ravi Coltrane sax, Joe Lovano sax, Sonny Rollins ts, Charlie Ellerbe g, Tony Falanga b, Al MacDowell b, Antoine Roney ts, Branford Marsalis sax med flera. Insp Prospect Park, Brooklyn 2014 och Riverside Church 2015. (3cd, 2 dvd, 4lp)

Den 11 juni 2015 lämnade Ornette Coleman denna världen. Han lämnar ett avtryck som få andra, inte bara musikaliskt utan även filosofiskt och mänskligt. Hela sitt liv gick han sin egen väg, och ibland kostade det på. Men han slutade aldrig att ge, varken av sin musikalitet, sina tankar eller av mer världsliga ting. Det är allmänt omvittnat att hans hem alltid var öppet, på samma sätt som hans tankar var öppna. Med sin öppna form av jazz tillhörde han de allra största inom jazzen och att han verkligen påverkade sin omgivning var tydligt under minnesgudstjänsten i Riverside Church på övre Manhattan i New York City två veckor efter hans frånfälle, den 27 juni. I tal och musik hyllas han som den storhet han var och det hela återges på den tre timmar långa filmen som är en av delarna i denna fina påkostade box. Det är spännande att följa med i de många talen, där några förvisso är mer traditionella hyllningar medan andra är fulla av livfulla anekdoter och humor som tillsammans tecknar en mångfacetterad bild av Ornette Coleman.
Men det finns alltid en risk med den här typen av boxar, då hyllningarna kan bli mer personliga än musikaliskt allmängiltiga. Celebrate Ornette kommer mestadels undan med detta. Smart nog har sonen Denardo Coleman, som producerat boxen, dock insett att olika medier är bra på olika saker. Således är alla tal bara med på filmen och inte på skivorna. Sammanlagt handlar boxen om fyra vinylskivor, tre cd och två dvd, så det finns onekligen mycket att lyssna och se på, även om musiken i stort sett är den samma på alla de tre formaten. Förutom minnesgudstjänsten omfattar boxen även en minifestival – Celebrate Ornette – från Prospect Park i Brooklyn ett år tidigare där Coleman själv medverkar en del. En filmad version av denna kväll utgör den andra dvd:n i boxen.

Börjar vi med musiken från minnesgudstjänsten vibrerar den av allvar. Saxofonisten Pharoah Sanders inleder med ett solostycke som framstår som en vänskaplig monolog om en uppskattad vän. Vackert och ömsint backar han inte för stundens allvar. Det gör inte heller pianisten Cecil Taylor som i ett skrivet stycke är både lyrisk och vemodig. Även det specialskrivna stycket Sail med Henry Threadgill på flöjt och Jason Moran på piano går i vemodets tecken. Colemans stora fascination för rytmik får sitt lystmäte i en ”call and response” mellan steppdansaren Savion Glover och trumslagaren Jack DeJohnette. Coleman pratade ofta om hur rytmiken skulle ta andningens form, det gör den här, fri och varierad rör den sig obehindrat genom kyrkans rum.

48 år tidigare hyllade Ornette Coleman en annan av jazzens giganter, John Coltrane. Coltrane hade uttryckligen sagt att han ville att Coleman skulle spela på hans begravning. Släktmässigt är det omvända förhållanden 2015. I duo med pianisten Geri Allen framför Ravi Coltrane, son till John Coltrane, en fridfull och mycket vacker version av Colemans Peace. På ett sätt är det som att Ravi och Denardo Coleman, Ornettes son och producent av denna box, för vidare det rika arvet efter deras fäder. Det är inte en cirkel som sluter sig, snarare öppnar den sig för framtiden.
Självklart framförs även Colemans kanske mest kända mästerverk, Lonely Woman. Det är en mästerlig version som levereras med David Murray och Joe Lovano på saxofoner och med själfulla solon, Charnett Moffett på bas, Al MacDowell på bas och Denardo Coleman på trummor. När kistan sedan bärs ut görs det till tonerna av Dancing in Your Head med Prime Time Band med bland andra Jamaaladen Tacuma och den nyligen bortgångne Bern Nix.
Det blev en massa namedropping där, men i sammanhanget känns det nödvändigt eftersom det visar bredden på de som inspirerats av Coleman. Utan honom skulle inte deras karriärer ha sett ut som de gör. Inte för att de alla har spelat mycket med honom, utan för att Coleman öppnade dörren för dem med sin musik. Det är precis så som jazzskribenten Howard Mandel säger i sitt tal: Ornette spelade inte frijazz, han befriade jazzen. Och det låg inte heller i Colemans intresse att musiker skulle spela som honom, han ville att alla skulle hitta sin egen röst som pastor James A Forbes Jr träffande sade i sitt uppskattade tal.

Musikaliskt är inte inspelningarna från Prospect Park 2014 lika koncentrerade i sitt uttryck. Det kan naturligtvis bero på att denna hyllningsfestival för ovanlighetens skulle skedde medan objektet för den fortfarande var i livet. Om han skulle spela var osäkert beroende på hälsoskäl, men han gjorde det. Hans soloinledning på Ramblin’ är storartad och han återkommer även på The Sphinx med sitt så karaktäristiska spel. Många av musikerna som senare var med vid minnesgudstjänsten är även med här, som Joe Lovano, Geri Allen, Ravi Coltrane och naturligtvis Denardo Coleman som med sin grupp Denardo Vibe (med Charlie Ellerbe, Tony Falanga, Al MacDowell och Antoine Roney) utgör något av husband under festivalkvällen där allehanda gäster bjuds in. Att Colemans betydelse sträckte sig långt utanför jazzen är tydligt med fina gästspel av Patti Smith, Flea från Red Hot Chili Peppers och Thurston Moore som framför en laddad version av Sadness tillsammans med tillika gitarristen Nels Cline. Det hela utvecklar sig till en kavalkad av Colemanmusik i nya tappningar med en mängd musiker och nya konstellationer. Inte minst den med Laurie Anderson, Bill Laswell, John Zorn och Stewart Hurwood som sticker ut med stycket Ornette Reverb Quartet.
Att Ornette Coleman själv fick uppleva detta är fantastiskt. Som sonen Denardo uttryckte det, de ville ge något tillbaka till mannen som gett dem så mycket. Fira honom.
Denna box säljs bara, i olika omfattning, på hemsidan ornettecoleman.com.

Magnus Nygren

Annonser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterat

Annonser
array(8) { [0]=> int(54382) [1]=> int(54329) [2]=> int(54566) [3]=> int(51323) [4]=> int(54209) [5]=> int(54639) [6]=> int(54541) [7]=> int(50803) }