DON CHERRY Live in Stockholm

DonCherryLiveInStockholm

Recenserad i OJ 6-13

 

DON CHERRY
Live in Stockholm

ABF Suite Part 1, ABF Suite Part 2, Another Dome session.
Caprice CAP 21832/ tid 77 min
#1,2: Don Cherry pocket tp, flöjter, piano, percussion, voice, Maffy Falay tp, flöjter, percussion, Bernt Rosengren & Tommy Koverhult ts, flöjter, percussion, Torbjörn Hultcrantz bas, Leif Wennerström tr.
#3: Don Cherry pocket tp, flöjter, piano, percussion, voice, Maffy Falay tp, flutes, Tommy Koverhult flöjter, Rolf Olsson bas, Okay Temiz tr.
Insp ABF-husets Z-sal, Stockholm, 2 sept. 1968, Moderna Museets Buckey Dome, Stockholm, 3 juli 1971.

Betyg 4: ••••

I det medföljande texthäftet beskriver Jan Bruer tidsandan ur ett sociologiskt/politiskt perspektiv och Thomas Millroth ger en personlig redogörelse av Don Cherrys musik och vad hans närvaro i svenskt jazzliv innebar. Att de båda sviterna är inspelade i ABF-huset var en följd av, och i linje med, den mer progressiva kulturpolitik som börjat göra sig gällande. Don Cherry var anlitad som en slags studieledare för en musikcirkel i ABFs regi med Bernt Rosengrens kommande kvartett och Maffy Falay som kvalificerade deltagare.

De båda konserterna kan väl ses som en slags redovisning av en verksamhet som lade grunden till den musik som Rosengrens kvartett blev en så briljant tolkare av under kommande år. I ABF-huset hade ju restaurang Gyllene Cirkeln sedan 1962 etablerat en verksamhet med svenska och internationella jazzmusiker, och klubben fick snabbt status som en av Europas mest framstående jazzscener. Vid tiden för Don Cherrys ABF-konserter befann sig dock Gyllene Cirkeln i dödsryckningar. Just 1968 arrangerades endast fyra konserter och det var enbart med tradjazz. 1969 verkade scenen leva upp igen med gästspel av bland andra Art Farmer, Keith Jarrett, Phil Woods och Bill Evans men efter detta år försvann jazzen från Sveavägen.

Don Cherry hade varit Ornette Colemans kongeniala partner från slutet av 50-talet och blir nu en förmedlare av den nya jazzens spelsätt som hans svenska kolleger snabbt tar till sig. Redan efter fyra minuter i den första sviten kommer ett långt tema som exekveras med en briljans liknande den som kännetecknade Ornettes originalkvartett. Maffy Falay bidrar med teman från den turkiska folkmusiktraditionen som dynamiskt vävs in i de långa sviterna där strukturerat ensemblespel blandas med fria partier med kollektiv improvisation.

Det var ett helt nytt förhållningssätt till jazztraditionen och musikens energi och vitalitet gjorde den oerhört spännande och ofta mer lättillgänglig än amerikansk avant gardejazz. Bernt Rosengren var en av de första svenska jazzmusiker som tio år tidigare övertygande tillägnat sig be bop-traditionen med en framsynt attityd som nu upprepas.

Musiken på spår 3 från Buckminster Fullers dome i Moderna Museets trädgård är ganska statisk och saknar sviternas energi. Den präglas mest av pulsen från Okay Temiz trummor, ostinatofigurer och långa teman med sång, flöjt, piano och trumpet i olika kombinationer. Cherrys trumpetspel, som med åren tyvärr kom att bli allt mer sporadiskt och kraftlöst, har här fortfarande kvar sin speciella karaktär. Den tidigare utgivna Caprice cd:n Don Cherry Organic Music Society (CAP21827) är ett bra komplement om man vill ha en mer heltäckande bild av bredden på Cherrys verksamhet i Sverige.

Ulf Adåker