EMMA LARSSON – Let it go


Recenserad i OJ 3-10

EMMA LARSSON
Let it go

Busy beeing blue – Jealous fever – Let it go – Overtime – In two minds – As the sun interrupted the moon – Afro blue – Like a sweet refrain – Irie butterflies.

Imogena IGCD 163/Border, tid 54 min

Emma Larsson voc, Joonatan Rautio ts  ss, Benito Gonzals p  keyb, Christian Spering b, Jukkis Uotila dr.  
Insp i Finland i maj 2009.

•••

Emma Larsson visar tydligt att hon rör sig inom det moderna jazzidiomet med rötter i tidigt 1950-tal. Hon har en varm attraktiv röst och en stil utan åthävor. Hon sjunger rent, rakt utan att tvinga rösten i obekväma lägen. Sången är i sin helhet avdramatiserad men bär nerv och attack. Hon har kontroll på skeendet och låter sig inte föras iväg på irrvägar. Någon gång tar hon till scatsång, något som hör den allmänna jazzsången till.

Saxofonisten Rautio är en intressant bekantskap med markerat utspel på sina instrument. Benito Gonzalez vid klaviaturen är också en intressant musikant som med viss iver griper sig an verket. Christian Spering är som så ofta en klippa för övriga medverkande. Hans stabila basspel med sina klara och fasta toner är en utmärkt musikantisk yta i det här sammanhanget. Jukki Uotola har gjort sig känd även i svenska orkestersammanhang. Här ligger han på utan att öka tempot och fyller upp väl vid Sperings sida.

En tveklöst bra och jazzintegrerad cd.

Leif Wigh