Finstämt och festligt på Ystad Jazz Festival

Wonder Brass Band, Jan Lundgren, Lars Danielsson, Emile Parisien, Nicole Johänntgen, Ystad Sweden Jazz Festival, 5 augusti, 2021.

Franska Toulouse-baserade brasskvartetten Wonder Brass Band blåste igång den 12:e upplagan av jazzfestvalen i Ystad som i år pågår under fem dagar.
Öppningskonserten på Ystad Teater var full av sprudlande, festligt sväng. Tidigare under dagen hade bandet förgyllt Ystads gator och torg då man även fungerat som ersättare för festivalens årliga parad som var inställd på grund av de rådande coronarestriktionerna.
Den rutinerade ensemblen har spelat tillsammans i 20 år, spelningen innebar även att kvartetten begick Sverigepremiär. WBB är Caroline Marceillac (sousafon), Sarah Meguellati (sopransax), Elina Groulier (trombon) och Wilma Ambrosio (slagverk).
Sousafonen är snarlik bastuban i klang och form, basblåsinstrumentet har dock ett mer framåtvänt klockstycke. Sousafonspelaren Marceillac presenterade bandets låtar på knackig engelskfransksvenska och fungerade samtidigt som motor med sina högoktaniga rytmiska bastonfyrverkerier.
Soundmässigt är man inte i närheten av den brassbandstil som amerikanska New Orleans bandet Dirty Dozen Brass Band en gång i tiden skapade. Effektfullt och rutinerat rörde man sig istället stilmässigt mellan folktoner, vals, tango, cabaret, cha-cha och funk. Några av låtarna förstärks dessutom av sånginsatser av samtliga medlemmar. Särskilt minnesvärda blev fransyskornas skojfriska tolkning av Duke Ellingtons  Caravan och egna Cha-Cha Funky.

En annan musiker med rötter i Frankrike som var på plats öppningskvällen var profilerade sopransaxofonisten Emile Parisien i fint sällskap av cellisten, basisten Lars Danielsson och festivalens konstnärliga ledare pianisten Jan Lundgren. Trion gjorde sitt första bejublade framträdande på förra årets upplaga av festivalen på samma scen. Den konserten spelades in vilket nu även resulterat i albumet The Ystad Concert II (ACT) som hade release i samband med årets spelning. Det första albumet i serien var The Ystad Concert: A Tribute to Jan Johansson (ACT,2016).

Samtliga i trion delar på låtskrivandet. Musikaliskt rör man sig brett. Betoningen ligger på folkloristisk kammarjazz, en dos klassisk konstmusik och orientaliska tongångar kunde också skönjas.

Lundgren bidrog med finstämda kompositionerna Into the Night ,I Do, A Dog Named Jazze och ett smakfullt arrangemang av Hugo Alfvéns folkvisa Glädjens Blomster. Danielsson som vanligt en klippa bakom sin bas, med sin osvikliga timing skapade han stadga och virtuositet på sin kontrabas både utan och med stråke.  Det kammarmusikaliska anslaget kom särskilt tydligt fram i hans bidrag, Asta och Ystad. Mer utbroderade och avancerade passager präglar Parisiens bidrag Préambule. Parisiens ton är både varm, expressiv och intensiv på en och samma gång. Hans sylvassa sopran ligger knivskarp över alla låtar som framförs.

Energin är jämt fördelad mellan medlemmarna och alla får generöst med utrymme att improvisera. Låtarna startar oftast i ett kontemplativt sinnesläge för att alltmer expandera och slutligen mynna ut i ett själfullt vemod. Att detta var trions andra spelning någonsin är svårt, om inte omöjligt, att förstå då de redan nu hittat en själfull estetik och tematik som känns väldigt äkta och personlig.

Kvällen avslutades finstilt med att den schweiziska saxofonisten Nicole Johänntgen, en flitig gäst på festivalen genom åren, som gav en drabbande solokonsert i Klosterkyrkan då hon utforskade instrumentets uttrycksmöjligheter. Hon spelar med ett mjukt flyt i medryckande melodier och rytmer där tystnaden och pauserna var minst lika betydelsefulla som musiken.

Text: Patrik Sandberg, foto: Markus Fägersten (WBB), Marek Piechnat (Lundgren, Danielsson, Parisien)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.