Föredömet Bridgewater fångade publiken direkt

Foto: Heiko Purnhagen

Dee Dee Bridgewater
Konserthuset, Stockholm Jazz Festival, 15 oktober 2016.

Ett av festivalens stora affischnamn var den trefaldigt Grammybelönade sångerskan Dee Dee Bridgewater. Hon kom till Konserthuset med ett ungt tight band, lett av trumpetaren Theo Croker som även stod för arrangemangen. Med sitt själfulla, direkta men också vemodiga och smärtsamma tilltal fångade Bridgewater publiken omedelbart. Vi hörde ett pärlband av låtar ur sångerskans digra produktion, som George Gershwins A Foggy Day In London Town, Mongo Santamarias Afro Blue och Thelonious Monks Blue Monk. Mest minnesvärd blev den nästan ordlösa, karismatiska tolkningen av Abbey Lincolns The Music Is The Magic då Bridgewater smekte och viskade fram tonerna – och när hon förstärkte blåssektionen genom att imitera en trombon med sin röst fick jag gåshud. I Nancy Wilsons souliga hit Save Your Love For Me fick Croker stå i strålkastarljuset med ett distinkt solo. Crokers harmonik som är djupt rotad i hardbopen smälte perfekt ihop med sångerskans sensuella stämma konserten igenom. Andra pärlor var en hjärtskärande naken tolkning av Holidays God Bless The Child, endast ackompanjerad i ett snyggt intro av Michael King bakom flygeln, och en medryckande Living For The City där hon lyckades förmedla låtens svärta med souljazzfrasering som påminde om upphovsmannen Stevie Wonders dito.

Få sångerskor besitter Bridgewaters djup och mångsidighet; med lätthet rör hon sig mellan soul, jazz, blues, New Orleans och latin – oavsett litet eller stort format. Hon är och förblir en stor förebild för dagens sångerskor.

Patrik Sandberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.