Fredrik Nordström Quintet – Live in Coimbra

Recension från OJ # 6 – 2008

Att vara på en konsert är naturligtvis något helt annat än att lyssna på den på skiva. Föreställningen att musik enbart är ljudvågor är helt enkelt fel. Att se och känna en stämning är inte alls oviktigt. Man lyssnar inte med öronen utan med hela kroppen. När musik blir skiva kan man därför försöka kompensera det här bortfallet. I studion görs det medvetet, med live-album är det svårare.

Den här skivan hade blivit mer fokuserad, om man tagit bort något av de två sista spåren (eller båda), tror jag. Energin går förlorad där, och det hänger nog mycket på att Zetterbergs spel blir mer bundet. Det är nämligen de stunder när han släpps fri, i kombination med Rundqvists intensivt lätta trumspel, som är den stora behållningen med den här skivan. Visst är Nordströms och Äleklints (som på den här konserten tillfälligt ersatt Magnus Broo) kollektiva improvisationer mycket hörvärda, men det är rytmiken som gör låtarna. Jag tänker här framför allt på Yakiniku, No longer, och i synnerhet Cocoon. I den sistnämnda har också temat – Björks vackra melodi – en verklig uppgift, i stället för att bara bli något som markerar gränserna för ett solo, och det gör den till skivans bästa spår.

Fredrik Nordström Quintet har något som borde tilltala ett brett spektrum av jazzlyssnare: blåsare som är tryggt förankrade i traditionen men som samtidigt inte drar sig för att ge sig av på mer vilda utflykter och en rytmsektion som låter påtagligt samtida. I och med att den här skivan ges ut på ett portugisiskt skivbolag når den andra lyssnare. Förhoppningsvis fungerar distributionen väl också till Sverige.
 

Yakiniku – Russian T – No longer – In Motian – Cocoon – Pizza girl – Mister barista

Clean Feed CF119CD / tid 59 min

Mats Äleklint tb, Fredrik Nordström ts, Torbjörn
Zetterberg b, Fredrik Rundqvist dr, Mattias Ståhl vib.

Insp Teatro Académico Gil Vicente, Coimbra Portugal, 5/11 2005