GRADEN / AGNAS / FERNQVIST Cembra

GradenAgnasFernqvistCembra

Recenserad i OJ 5-12


GRADEN/AGNAS/FERNQVIST
Cembra

Prologo – Maine coon – Lunden – Cembra – Talinn – Intermezzo 1 – Tyst regn – Delphinium – King korn – Intermezzo 2 – Zarja – Ottmar – Contre qui, Rose (for Laura).

Maine coon prod COONCD-001/Naxos/tid 57 min.

Johan Graden p, Niklas Fernqvist b, Konrad Agnas b, Linus Lindblom ts (4,12). Ingen uppg om insp.

Betyg 3: •••

Återigen en intressant pianotrio med stämningsmättad och stundtals svårmodig men vacker musik på repertoaren. Johan Graden visar sig vara en pianist med en livlig högerhand som får tonerna att sprudla genom några av numren. Alltmedan den vänstra lägger inspirerande ackord.

I några av numren rör sig Graden med mjukt anslag runt i pianots mellersta lägen. Men så plötsligt tar det fart och assisterad av kollegerna rör sig musiken upp i högre register i snabba cirklar. Niklas Fernqvist har ett lyhört förhållande till det gemensamma utspelet och ger det ett fint förankrat rörelseschema.

I några nummer tar sig Konrad Agnas ton och talar via sina trummor. Han sitter som i beredskap, förberedd på vad som hända kan och uttrycker sig med kommenterande, mjukt rullande virvlar.

När Linus Lindblom träder in med sin saxofon så gör han det klart och tydligt, men med viss dominans. Men med tanke på kapaciteten borde han fått litet mera utrymme.

Var ifrån kommer de, alla dessa fint spelande musikanter som utför musik som enligt tidsläget inte har en chans att nå några viktstreck på populärvågen? Och hur länge kan de stanna, envetet spelande sin egen ofta intressanta musik? Är det möjligen e.s.t. som triggat igång denna triorörelse som nu avhörs på svenska breddgrader?

Leif Wigh