Fire! Orchestra. Foto: Hanna Brunlöf

Härligt kaos

Fire! Orchestra. Foto: Hanna Brunlöf

Fire! Orchestra
Stay Out West, Göteborg, 11 augusti 2016.

Jag kommer med en ström av människor som lämnat Way Out Wests festivalområde i Slottsskogen och i stället begett sig till Gothenburg Studios i andra änden av Göteborg. Där möts vi av Fire! Orchestras härliga kaos, tunga groove, malande basslingor och enkla melodier som går runt runt runt. Och så över det svävar ett virrvarr av improvisationer, ljud, röster. Mariam Wallentin och Sofia Jernbergs sång blandar sig med en stämningsfull mystik. Rökigt ljus och strålkastare samspelar med musiken.

Mette Rasmussen. Foto: Hanna Brunlöf

Det är väldigt snyggt när Mette Rasmussen i ett rökigt rött ljussken får inleda ett stycke med sin ensamma skrikande sax. En melodi som långsamt tar sig in i en puls och följs upp av en gungande basgång. Snyggt är det också när hela bandet tillsammans skapar slag av ljud synkroniserade med blinkande strålkastare.

Något av det bästa med Fire! Orchestras musik är att den inte är helt enkel att sätta en etikett på. För en lyssnare är det frijazz, men en annan kallar det något helt annat. I ett sådant här sammanhang, med en ganska blandad skara av lyssnare, visar sig verkligen deras mångsidighet. Det finns så många olika ingångar till deras musik.

Det är som bäst stämning i lokalen när Fire! Orchestra gång på gång kommer in i sina tunga grooves. Men tyvärr försvinner ett av de absolut finaste och ganska lågmälda partierna i det ganska stimmiga bakgrundsljudet. En melodi som inleds med bara basklarinett, för att långsamt fyllas i av fler och fler musiker och som sedan växer sig starkare och starkare, till Wallentin och Jernbergs svävande sång.

Det kollektiva i musiken känns alltid som det viktigaste. Även om vissa musiker får komma fram mer i vissa partier så står ingen riktigt ensam och glänser i rampljuset. Det är fortfarande helheten som lyfts fram. Alla små detaljer i ett virrvarr av ljud är det som gör musiken.

Det avslutande stycket får en snygg början med de basigaste frekvenserna i blåset brölandes i ett kluster av ljud. Det möts sedan upp av ännu en av Fire! Orchestras gungande melodislingor som kan gå runt runt en hel låt utan att man tröttnar. Melodier som fortsätter spelas i mitt huvud långt efter att Fire! Orchestra slutat spela.

Veronica Eriksson

Annonser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterat

Annonser
array(12) { [0]=> int(54787) [1]=> int(51323) [2]=> int(54566) [3]=> int(54735) [4]=> int(54639) [5]=> int(54790) [6]=> int(54382) [7]=> int(50803) [8]=> int(54715) [9]=> int(54707) [10]=> int(54731) [11]=> int(54541) }