Hua Hin dag 2


Jag var upptagen med familjemiddag på kvällen 19 juni,
men hörde flera band under soundcheck på eftermiddagen. Lee Ritenours band var mycket ”tight” rytmiskt, och han spelade en hel del fin gitarr naturligtvis. Musiken dock mycket mainstream inom den pop-jazz genre som tycks mest populär i Thailand. Pratade med ett par musiker från ett band som i programmet kallas Marshmallows, och de bekräftade att flertalet inhemska band håller sig inom någon slags fusion-variant. Därför var det en positiv överraskning att höra Pomelo Town, en akustisk kvartett med en intressant altsaxofonist. Man spelade bland annat en lång blues, med fin känsla och idérikt solospel även från kvartettens pianist. Fin soundcheck på säkert en timme!

Att dra någon slutsats om Thai-jazz av det jag hört är sannolikt inte helt rättvist, stora festivaler brukar ju sällan plocka fram det som står ut för mycket. Hua Hin är ju också den thailändske kungens sommarvistelse, med stora palats och ständig flottbevakning på redden utanför solande turister. Kungen sägs vara jazzintresserad, vilket kanske bidrar till ett ”snällare” program. Möjligen är det ett etikettsbrott att spela för aggressivt och äventyrligt??

Strand on the Beach