Jazzens heldag på Kungl. Musikhögskolan

Jazzinstitutionen på Musikhögskolan hade till sitt årliga evenemang satt samman ett program med ett massivt informationsutbud. Ett utbud som varierade från hjärnans förhållande till musiken till det nutida och kommande medielandskapet.

Inledde gjorde Ola Hermanson musiker och forskare vid Karolinska Institutet. Han beskrev musikens inflytande på hjärnan och frågade hur musiken styr hjärnan eller styr hjärnan musik.

Danske basisten Peter Vuust som arbetar vid flera institutioner, Det Jydske Musikkonservatorium, Center for Integrativ Neuroforskning vid Århus Universitetshospital, talade om hur man övar och vad övandet gör med hjärnan. Han beskrev sitt forskningsarbete med att aktivera hjärnan under påverkan av musikaliska stimuli. Han nämnde bl.a. att tidigare försök tyder på att vänstra hjärnhalvan anatomiskt sett är bättre på att behandla rytmer än den högra. Experimenten kring detta visar exempelvis att musiker är bättre att uppfatta och nyttja vänster hjärnhalva än ickemusiker.

Välkända mediepersonligheten Christina Jutterström, nu också verksam inom jazzfältet, gjorde, med fin powerpointteknik, en översikt av medierevolutionen, historien bak den och vad vi har att förvänta i framtiden. En epok utan papperstidningar? Men med flera möten människor emellan som konserter, diskussioner och föreläsningar.

Svenska Dagbladets kulturredaktör Bo Löfvendahl beskrev hur besvärligt det var att hantera alla kulturutövares besvikelse över att inte bli nämnda, recenserade och intervjuade. Han tipsade om hur jazzmusiker på bästa sätt kan närma sig en tidningsredaktion och bygga upp en relation.

En diskussion om internationella kontakter reglerades av John Högman med deltagarna Hilda Sandgren och Christer Eklund. Hilda arbetar som agent i vid bemärkelse för flera svenska musiker och sångare. Hon driver ett företag MTA production och beskrev ingående hur man skulle göra för att skapa vettiga relationer till musikarrangörerna. Christer Eklund har en flerårig erfarenhet och beskrev samarbetet med svenska ambassader och italienska arrangörer. Svårigheterna att hantera stödpengar från kulturinstitutionerna och sponsormedel från svenska exportföretag i relation till utländska arrangörer.

Magnus Öström beskrev och bjöd på sina rika erfarenheter av e.s.t.´s musicerande utanför Sveriges gränser. Möten med andra kulturer och hur e.s.t. blev Sveriges mest kända jazztrio på den internationella marknaden. En mycket fin genomgång som på sikt borde skrivas ut på papper…