Joakim Milder: Milder PS Singled out by fate

Joakim Milder

Milder PS Singled out by fate.

Apart Records (Plugged Records)

Joakim Milder ts, ss, Johannes Lundberg b, Lisbeth Diers dr, perc, Nils-Olav johansen g samt elva olika ensembler. Insp. Göteborg 2014–2020.

På sin nya cd-skiva lyfter saxofonisten och kompositören Joakim Milder fram elva melodier av Paddy McAloon. Den brittiske songwritern, ursprungligen utbildad till katolsk präst. Men numera sedan många år aktiv inom popmusiken och medlem i bandet Prefab Sprout. McAloons musik har som bekant tidigare funnits på Joakim Milders repertoar.

Musiken till den här fint framställda skivan har som synes inspelats under en följd av sex år. Till sin helhet är Milders arrangemang fantasifulla och personliga. Som lyssnare upplever jag att Joakim Milder skapar en värld. En alldeles egen värld med grundligt bistånd av sina medmusikanter. Det känns som den spänner över vida områden men har sina egna gränser. Ett musikaliskt område av viss stillhet och ett alldeles eget vemod. Något som tydliggörs av instrumenten i de olika ensemblerna.

Lyssnar man sig genom Joakim Milders hittills utgivna skivor så finner man en alldeles egen musikart. Och ett alldeles eget saxofonspel. Ett mjukt glidande, svepande av vackra toner. En karaktär han åskådliggjorde redan tidigt i karriären. En alldeles särskild form av musikalisk lyrik. Hur har tänkandet kring detta uppkommit? Vilken är inspirationen? Ja, troligen är allt kommet ur den egna sfären. Kanske även genom tillfälliga möten med andras musik och musikutövande? Så att etikettera musiken och placera den i en stilriktning är svårt. Men kvaliteten är helt igenom hög, vacker och fylld av inlevelse. Och därtill vittnar den om Joakim Milders rika kunskap och erfarenhet. Något som bjuder en mycket fin upplevelse.

Leif Wigh

En reaktion på ”Joakim Milder: Milder PS Singled out by fate

  1. Under en del år fungerade jag som programledare för Viscafé storken på Mosebacke Etablissemang. Där sjöngs visor av Taube, Ferlin och andra vispoeter blandat med de gästande trubadurernas egna alster. Publiken hade relativt hög medelålder medan gästartisterna ofta hörde till ett yngre garde. En söndag bjöd jag dit Joakim Milder och hans kamrat, tillika saxofonist, Jan Levander. Detta hände för säkert 20 år sedan, men fortfarande händer det att någon för deras framträdande på tal när vi från den gamla vistraditionen träffas. ”Dom där grabbarna som spelade saxofon den där gången, vad hände sen?” Ja, vi vet ju att Joakim blev professor i improvisation och Jan ofta sitter i orkesterdiket på teatrarna landet runt. En del av oss vet också att dessa båda herrar äger genuin kunskap och stort intresse för gamla kameror. Ett intresse som gjort dem till ett par av vårt lands ledande experter inom detta område. Och minnet från deras besök hos mig på den där vissjungarsöndagen lever, uppenbarligen gjorde besöket intryck även på den numera rätt åldriga dam som gärna kommenterar ”grabbarnas” scenshow med ett leende och orden: ”Tänk att såna där krokiga instrument kan låta så mjukt och vackert”. Ja, under några veckor, pandemivåren 2021, har jag haft deras inspelningar som sällskap då jag sökt bland mina tusentals bilder, redigerat bilder och inspirerats av ”grabbarna”, mina vänner Jan och Joakim. Bägge har stora egna kvaliteter och jag är tacksam för att kunna räkna in dem bland mina närmaste vänner.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.