Joe Lovano gav järnet

Foto: Lasse Seger

Joe Lovano och Us Five inledde i går kväll en lång Europaturné på Palladium i Malmö. För att vara i starten på en turné med en relativt ny grupp lät det hela mycket samspelt och alla gruppens medlemmar gav verkligen järnet.

Första set varade en dryg timma utan andhämtning och  förlöstes till sist av en blues med klar bebopkaraktär, Big Ben, i vilken Joe plockade fram ett instrument liknande något som Roland Kirk skulle ha kunnat traktera då det begav sig. Två hopbyggda sopransaxofoner som lät Joe

spela duett med sig själv. Jag kan förstå hur man spelar med alla fingrarna på en saxofon men att styra klaffarna på två instrument samtidigt låter rätt svårt. Men Joe gjorde det och det lät bra.

Musiken i första avdelningen var f ö en lång kollektiv improvisation där underlaget var olika teman, Us Five, Powerhouse m fl  hämtade från Folk Art som gruppens nya platta heter. Soloutrymmet gick från musiker till musiker, fram och tillbaka lätt styrt av Joe med hjälp av subtila handrörelser och ögonkast. Och alla gavs ordentligt med plats. Två trumslagare innebar naturligtvis massor av  drumbattles. På gott och ont enligt min mening.

Andra avdelningen, efter 15 minuters paus, startades upp med en lång och rejäl samba, Viva Caruso. Nu var det som om Rollins på något sätt var närvarande. Lovano dansade fram och tillbaka och i bland hötte och riste han med saxen och ibland honkade han långt ned under lägsta notraden för att några ögonblick senare klämma fram toner till himmelska höjder. Lovano använder helt enkelt tenorsaxens hela register och mer därtill.

Sen mer musik ur nya plattan förstås: Dibango, en hyllning till Mano Dibango, sen ett stycke av Billy Strayhorn, My little brown book samt som extranummer, Four in one, en hyllning till Monk som skulle fyllt år för tre dar sen.

Sammanfattning: En häftig konsert av en samspelt och skicklig grupp musiker. Ingen nämnd ingen glömd. Definitivt musik för vårt århundrade men ändå med anknytning långt bak i jazzhistorien. Publiken var entusiastisk och Palladium var nästan fullsatt. Mestadels av musikstuderanden om ni frågar mig ! Joe Lovano ligger högt i Down Beats omröstningar, strax under Rollins. Lite mer publikfrieri från Lovanos sida och jag skulle säga: Se upp  Sonny!

Joe Lovano Us FivePalladium, Malmö13 oktober 2009 Joe Lovano ss, ts, James Weidman p, Esperanza Spalding b, Otis Brown III, Fransisco Mela dr